Fritidskort för barn och unga

E-hälsomyndigheten har tillsammans med fyra andra myndigheter fått i uppdrag att arbeta fram hur ett statligt fritidskort för barn och unga ska fungera. Det handlar om en digital tjänst som ska göra det möjligt för fler barn och unga att delta i fritidsaktiviteter.

Uppdraget sker i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd. 

Dialog sker även med Svenskt friluftsliv och Riksidrottsförbundet, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och andra aktörer.

Därför behövs ett fritidskort

• När barn och unga får stöd att vara aktiva inom föreningslivet bidrar det till ett friskare och mer inkluderande samhälle
• Ökad tillgång till idrott, kultur, fritidsliv och föreningsliv minskar riskerna för psykisk och fysisk ohälsa.
• Förbättra folkhälsan genom att minska hemmasittande. Folkhälsan försämras och blir mer ojämlik när barn och ungdomar avstår att delta i idrott eller andra aktiviteter.
• Fler barn och unga ska få en meningsfull fritid i gemenskap med andra barn, unga och vuxna.

En betalningstjänst för fritidsaktiviteter

Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna 8–16 år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet.

Fritidskortet ska särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll att ta del av fritidsaktiviteter. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd, ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som andra barn och unga.

Samarbete – detta händer under 2024

Under 2024 handlar uppdraget om att förbereda införandet av ett statligt fritidskort.
E-hälsomyndigheten samarbetar med myndigheter och organisationer för att säkerställa att de tekniska, juridiska, administrativa och ekonomiska förutsättningarna för fritidskortet finns på plats inför lanseringen 2025.

Roller och ansvarsområden inom uppdraget

De olika parternas roller och ansvarsområden i korthet. (För full beskrivning se regeringsuppdraget).

E-hälsomyndigheten

• Huvudansvar för att förbereda, införa och förvalta en digital tjänst för fritidskortet och samordna deltagande myndigheter och utförarorganisationer
• Utreda hur utbetalningarna ska ske och hur tjänsten ska utformas
• Analysera och bedöma vilka rättsliga förutsättningar som behöver vara uppfyllda.

Försäkringskassan

• Göra urvalet av vilka barn och unga som ska få ta del av fritidskortet.  
• Förbereda för att kunna förse E-hälsomyndigheten och även Folkhälsomyndigheten med uppgifter om de individer som ska omfattas av fritidskortet.
• Försäkringskassan ska bland annat föreslå hur ett register över godkända utförare av fritidsaktiviteter bör upprättas, förvaltas och regleras. Registret ska finnas på plats innan den digitala tjänsten för fritidskortet lanseras.

MUCF och Statens kulturråd

• Analysera och föreslå vilka kriterier som utförarorganisationer och fritidsaktiviteter bör uppfylla för att omfattas av fritidskortet
• Specificera vilka avgifter, exempelvis medlemsavgifter eller terminsavgifter, som fritidskortet bör kunna användas för.

Folkhälsomyndigheten

• Föreslå en kommunikationsstrategi för fritidskortet
• Föreslå en modell för att löpande följa upp och utvärdera fritidskortets effekter på folkhälsan för barn och unga.