Internationellt arbete
E-hälsomyndigheten samordnar regeringens satsningar på e‑hälsa även internationellt och följer utvecklingen på e‑hälsoområdet i andra länder.
Exempel på vad vi gör
Som en del av vårt internationella uppdrag:
- Deltar i styr- och arbetsgrupper inom digitalisering av hälso- och sjukvård, farmakologi och omsorg. Digitalisering som pågår och planeras på svensk, nordisk och EU-nivå.
- Deltar på internationella konferenser för att bevaka utvecklingen och trender internationellt, samt redogöra för regeringens prioriteringar och utvecklingen i Sverige inom hälsodigitalisering.
- Tar emot utländska delegationer och studiebesök.
- Deltar i delegationsresor från Sverige samt stöttar Socialdepartementet med sakkunskap i deras arbete.
- Arbetar med innovationspartnerskapen som Sverige har med Frankrike och Tyskland.
- Deltar i Global Digital Health Partnership (GDHP), ett partnerskap för erfarenhetsutbyte av digitaliseringsfrågor inom hälso- och sjukvård.
- Samarbetar med andra svenska myndigheter och aktörer med gemensamma frågor.
E-hälsa i EU
EU har en handlingsplan för e-hälsa som utgår från patientrörlighetsdirektivet. Enligt handlingsplanen ska EU:s e-hälsoarbete:
- Stödja och främja samarbete om och utbyte av information mellan medlemsländerna.
- Tillhandahålla europeiska system och tjänster som rör e-hälsa.
- Ta fram riktlinjer om patientinformation för gränsöverskridande hälso- och sjukvård.
- Stödja medlemsstaterna i gemensamma åtgärder för identifiering och autentisering för gränsöverskridande hälso- och sjukvård.
Europeiska kommissionen och medlemsstaterna har också inrättat Nätverket för e‑hälsa, eHealth Network (eHN). Syftet med nätverket är att förbereda gränsöverskridande e‑hälsotjänster och andra uppdrag inom e-hälsoområdet. Socialdepartementet representerar Sverige i nätverket och E‑hälsomyndigheten bistår som expertmyndighet.
E-hälsomyndigheten medverkar aktivt i projekt som är initierade av Europeiska kommissionen under deras folkhälsoprorgam.
Ett gemensamt europeiskt hälsodataområde
Under coronapandemin blev det tydligt att säker delning av hälsodata mellan EU-länder var svår att genomföra. Detta ledde till att arbetet med att åstadkomma ett gemensamt europeiskt hälsodataområde (EHDS), intensifierades. Den 15 mars nåddes en provisorisk överenskommelse om EHDS. Under våren kommer Europaparlamentet att rösta om förslaget.
E-hälsomyndigheten har, tillsammans med Socialstyrelsen, varit expertstöd för regeringskansliet under förhandlingarna. Ett gemensamt europeiskt hälsodataområde leder enligt EU-kommissionen till bättre diagnostik och behandling, förbättrad patientsäkerhet och effektivare sjukvård.
Tanken bakom lagförslaget är att skapa ett digitalt ekosystem för de vitt skilda hälso- och sjukvårdssystem som finns i EU-länderna. Med ett gemensamt hälsodataområde tar EU ett viktigt steg för att säkerställa att invånare kan få vård i hela Europa, oavsett hemland.
Konkret innebär det att till exempel patientöversikter, e-recept, bilddiagnostik, laboratorieresultat, och utskrivningsanteckningar utfärdas i ett gemensamt europeiskt format som accepteras av alla EU-länder.
Inom det gemensamma europeiska hälsodataområdet får individer direkt åtkomst till sina hälsodata i elektroniskt format, enkelt och gratis. Invånare kan välja att dela sina hälsodata med vårdpersonal i EU och över gränserna. Varje individ får kontroll över sina hälsodata och kan lägga till information, rätta felaktiga uppgifter, begränsa åtkomst och begära att få information om hur uppgifter används.
Interoperabilitet, det vill säga att delning av data som finns hos olika aktörer och som kan ske på ett säkert och tillförlitligt sätt, är obligatoriska och tunga krav i förordningen. Bland annat föreslås ett regelverk för delning av hälsodata för forskning, innovation, folkhälsa, och beslutsfattande. Detta kallas sekundäranvändning och gynnar medicinsk forskning och innovation.
För att få tillgång till data för forskning och innovation och för att skydda enskilda invånare måste forskare, företag och institutioner ansöka om åtkomst till hälsodata från en myndighet som ska inrättas i varje EU-land. Åtkomst beviljas bara om uppgifterna används för specifika ändamål i slutna och säkra miljöer, utan att patienternas identitet avslöjas.
Förslaget om ett europeiskt hälsodataområde bygger bland annat vidare på dataskyddsförordningen, förslaget till dataförvaltningsakt och NIS-direktivet. Samtliga regelverk ställer höga krav på informationssäkerhet i samhällsviktiga tjänster. Ett gemensamt hälsodataområde är tänkt att komplettera tidigare rättsliga initiativ på dataområdet och innehåller också regler som är särskilt anpassade för vårdsektorn.
Parallellt med arbetet med denna förordning pågår ett flertal utredningar i det svenska utredningsväsendet som specifikt tittar på hur och vad som behöver förändras på nationell nivå i den svenska lagstiftningen för att passa ihop med EU:s lagförslag.
E-recept över landsgränser
Möjligheten att skicka e-recept över gränserna mellan EU:s medlemsländer är en av de satsningar som EU arbetar med för att säkerställa den fria rörligheten inom unionen. I Sverige är E hälsomyndigheten nationell kontaktpunkt för e-hälsa på EU-nivå.
E-hälsomyndigheten har förberett infrastrukturen för en tjänst som gör det möjligt att skicka e-recept över landsgränser. I Sverige tar riksdag och regering fram det lagliga stöd som behövs för att tjänsten ska kunna tas i bruk.