Så tar vi fram Fritidskortet

Detta händer nu

E-hälsomyndigheten arbetar tillsammans med Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd. Dialog sker även med Svenskt friluftsliv och Riksidrottsförbundet, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och andra aktörer.

Under 2024 handlar uppdraget om att förbereda införandet av ett statligt fritidskort. E-hälsomyndigheten arbetar med att ta fram lösningar på utbetalning av Fritidskortet. Lösningarna utgår från användarnas förutsättningar. Folkhälsomyndigheten arbetar med en kommunikationsstrategi för att nå ut till alla målgrupper för Fritidskortet.

Så arbetar vi med att ta fram en betaltjänst och kommunikationsstrategi

Under hela utvecklingsprocessen av Fritidskortet har vi dialog med alla målgrupper som berörs och tar till oss deras olika behov. Vi utgår ifrån dem som ska använda tjänsten. Utifrån det, och andra förutsättningar vi behöver förhålla oss till, designar vi den bästa lösningen.

Det är viktigt att få spridning på individers förutsättningar och erfarenheter. Därför har vi kontinuerliga möten, dialoger, samråd och workshops med olika representanter för idrottsrörelsen, friluftsorganisationer, kommuner och organisationer inom civilsamhället och kulturområdet.

Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd uppmärksammas också, så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som andra barn och unga.

Särskilt stötta barn i socioekonomiskt utsatta hushåll

Fritidskortet omfattar alla barn från 8–16 år men ska särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll. Därför har vi stort fokus på denna grupp i utförandet av den digitala tjänsten och i Folkhälsomyndighetens kommunikationsstrategi.

Beloppet för Fritidskortet är inte satt än, men kommer vara olika beroende på vårdnadshavarnas ekonomiska situation. Kriterier för detta utreds av Försäkringskassan.

Så berörs organisationer som erbjuder fritidsaktiviteter

Vilka organisationer och aktiviteter som ska omfattas av Fritidskortet, och kriterier för dessa, utreder Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd. Dessa myndigheter utreder även vilka avgifter, exempelvis medlemsavgifter eller terminsavgifter, som Fritidskortet bör kunna användas för.

Försäkringskassan arbetar med hur ett register över godkända utförare av fritidsaktiviteter bör upprättas, förvaltas och regleras. Registret behöver vara på plats innan den digitala tjänsten för fritidskortet lanseras. 

Hur utbetalningen kommer ske och till vem utreds av E-hälsomyndigheten.

E-hälsomyndigheten utreder även vad som krävs av organisationernas administration för betallösningen. Inom projektet arbetar vi efter principen att göra det enkelt för organisationer och individer, både tekniskt och administrativt.

I dagsläget behöver organisationer som utför fritidsaktiviteter inte vidta några åtgärder för fritidskortet.

Så kommunicerar vi under projektarbetet

Vi kommunicerar löpande under utredningen och projektets gång med berörda målgrupper. Detta sker i olika mötesformer. Vi lägger även ut information här. Här uppdaterar vi även med en mer detaljerad tidsplan när den är satt.

I god tid innan lansering av Fritidskortet får alla berörda organisationer den information de behöver gällande Fritidskortet.