Janusmed fosterpåverkan är källa till informationen om fosterpåverkan i EES och produceras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. Medicinskt ansvariga för innehållet är en grupp experter inom reproduktionsepidemiologi, pediatrik, farmakologi och farmaci.

Informationen om fosterpåverkan från Janusmed i EES presenteras som bedömningar av eventuella risker för fostret när en gravid kvinna använder läkemedel. Omfattar i princip alla läkemedel på den svenska marknaden även ett flertal licenspreparat.

Janusmed fosterpåverkan har fokus på fostret vid bedömning av risker och har substansbaserad information, oberoende av produkt, vilket gör att bedömningarna kan skilja sig från SPC/FASS som är produktbaserad och även har fokus på hur behandlingen av kvinnan påverkas. Bedömningarna kan skilja sig åt även på grund av att olika bakgrundsmaterial har använts och att SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan uppdateras olika ofta. Informationen från FASS/SPC är dock en viktig källa när bedömningarna i Janusmed fosterpåverkan skrivs.

Janusmed fokuserar på risken för fosterskador under första delen av graviditeten, men täcker alltmer även senare delen av graviditeten.

En fördel med att ha Janusmeds information i EES är att både vården, apoteken och patienterna har samma kunskapsstöd (källor) vilket bidrar till en säker och jämlik vård.

Om ett läkemedel inte har hanterats av Janusmed fosterpåverkan kommer texten ”Inte bedömd i Janusmed Fosterpåverkan” att visas i EES.

En skillnad mot övriga kategorier i EES är att bedömningarna från Janusmed om fosterpåverkan inte kan stängas.

Janusmed amning är källa till informationen om amning i EES och produceras i samarbete mellan Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Informationen från Janusmed amning i EES presenteras som generella rekommendationer om ett friskt fullgånget barn kan ammas under kvinnans pågående läkemedelsbehandling. Omfattar de flesta läkemedel som används av kvinnor i fertil ålder.

Janusmed amning har substansbaserad information, oberoende av produkt, vilket gör att rekommendationerna kan skilja sig från SPC/FASS som är produktbaserad. Andra orsaker till att skillnader kan finnas mellan SPC/FASS och Janusmed amning, är att uppdateringsrutiner och den bakgrundsinformation som bedömningarna bygger på varierar mellan källorna. Informationen i SPC/FASS vägs dock in i bedömningarna när rekommendationerna i Janusmed amning tas fram. Vanligtvis är det inte heller stora skillnader i budskap mellan SPC/FASS och Janusmed amning. Janusmed amning används i hög utsträckning av sjukvården, särskilt av barnmorskor/sjuksköterskor och barnläkare.

En fördel med att ha Janusmeds information i EES är att både vården, apoteken och patienterna har samma kunskapsstöd (källor) vilket bidrar till en säker och jämlik vård.

Om ett läkemedel inte har hanterats av Janusmed amning kommer texten ”Inte bedömd i Janusmed Amning” att visas i EES.

En skillnad mot övriga kategorier i EES är att rekommendationerna om amning från Janusmed inte kan stängas.

Använder du EES webbgränssnitt måste du aktivt ta fram A- och B-interaktioner. Grundinställningen för signalerna i EES webbgränssnitt är att kategorierna sorteras i omvänd alfabetisk ordning samt att C- och D-interaktioner visas, både under fliken ”Per signal” och ”Per läkemedel”. För att visa A- och B- interaktioner ändrar du i rullgardinen högst upp i högra hörnet.

Observera! att för en enskild patient kan både B- och C-interaktioner vara lika allvarliga som en D-interaktion.