En vårdnadshavarspärr döljer uppgifter om en förskrivning eller uthämtade läkemedel för en patients ombud eller vårdnadshavare av sekretesskäl. En förskrivare kan välja att sätta en vårdnadshavarspärr på en förskrivning i Förskrivningskollen.

Förskrivningskollen ska i första hand användas som en reservlösning. Den kan användas av personal i vården som inte kan se information från registret Nationella läkemedelslistan i sina vårdinformationssystem.

Ja, underläkare kan logga in med gruppförskrivarkod samt utökad yrkeskod i Förskrivningskollen. SITHS-kort krävs för inloggning, samt att kraven för behörighetsstyrningen är uppfyllda. Du som arbetar med att införa Nationella läkemedelslistan i vårdverksamhet hittar kraven för behörighetsstyrning handboken för vård- och apotekstjänster.

Ett apotek kan hjälpa dig att flytta över högkostnadsskyddet från det gamla till det nya personnumret.

För att utföra en korrigering av högkostnadsuppgifter från ett gammalt till ett nytt personnummer fyller du i och skickar in aktuell korrigeringsblankett till oss via er apotekssupport. Har du funderingar kring hur ni i er organisation hanterar dessa ärenden vänligen vänd dig till er egna support.

Janusmed fosterpåverkan fokuserar på risken för fosterskador medan SPC/FASS även har information om hur behandlingen av kvinnan påverkas.

Informationen om fosterpåverkan och amning från Janusmed är substansbaserad, oberoende av produkt, vilket också gör att bedömningarna och rekommendationerna kan skilja sig från SPC/FASS.

Andra orsaker till att skillnader kan finnas mellan SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan och amning, är att uppdateringsrutiner och den bakgrundsinformation som bedömningarna bygger på varierar mellan källorna.

Informationen i SPC/FASS vägs dock in i bedömningarna när Janusmed fosterpåverkan tas fram. Vanligtvis är det inte heller stora skillnader i budskap mellan SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan.

Janusmed fosterpåverkan används i hög utsträckning av sjukvården, särskilt av barnmorskor och gynekologer/förlossningsläkare.

Janusmed fosterpåverkan är källa till informationen om fosterpåverkan i EES och produceras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. Medicinskt ansvariga för innehållet är en grupp experter inom reproduktionsepidemiologi, pediatrik, farmakologi och farmaci.

Informationen om fosterpåverkan från Janusmed i EES presenteras som bedömningar av eventuella risker för fostret när en gravid kvinna använder läkemedel. Omfattar i princip alla läkemedel på den svenska marknaden även ett flertal licenspreparat.

Janusmed fosterpåverkan har fokus på fostret vid bedömning av risker och har substansbaserad information, oberoende av produkt, vilket gör att bedömningarna kan skilja sig från SPC/FASS som är produktbaserad och även har fokus på hur behandlingen av kvinnan påverkas. Bedömningarna kan skilja sig åt även på grund av att olika bakgrundsmaterial har använts och att SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan uppdateras olika ofta. Informationen från FASS/SPC är dock en viktig källa när bedömningarna i Janusmed fosterpåverkan skrivs.

Janusmed fokuserar på risken för fosterskador under första delen av graviditeten, men täcker alltmer även senare delen av graviditeten.

En fördel med att ha Janusmeds information i EES är att både vården, apoteken och patienterna har samma kunskapsstöd (källor) vilket bidrar till en säker och jämlik vård.

Om ett läkemedel inte har hanterats av Janusmed fosterpåverkan kommer texten ”Inte bedömd i Janusmed Fosterpåverkan” att visas i EES.

En skillnad mot övriga kategorier i EES är att bedömningarna från Janusmed om fosterpåverkan inte kan stängas.

Janusmed amning är källa till informationen om amning i EES och produceras i samarbete mellan Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Informationen från Janusmed amning i EES presenteras som generella rekommendationer om ett friskt fullgånget barn kan ammas under kvinnans pågående läkemedelsbehandling. Omfattar de flesta läkemedel som används av kvinnor i fertil ålder.

Janusmed amning har substansbaserad information, oberoende av produkt, vilket gör att rekommendationerna kan skilja sig från SPC/FASS som är produktbaserad. Andra orsaker till att skillnader kan finnas mellan SPC/FASS och Janusmed amning, är att uppdateringsrutiner och den bakgrundsinformation som bedömningarna bygger på varierar mellan källorna. Informationen i SPC/FASS vägs dock in i bedömningarna när rekommendationerna i Janusmed amning tas fram. Vanligtvis är det inte heller stora skillnader i budskap mellan SPC/FASS och Janusmed amning. Janusmed amning används i hög utsträckning av sjukvården, särskilt av barnmorskor/sjuksköterskor och barnläkare.

En fördel med att ha Janusmeds information i EES är att både vården, apoteken och patienterna har samma kunskapsstöd (källor) vilket bidrar till en säker och jämlik vård.

Om ett läkemedel inte har hanterats av Janusmed amning kommer texten ”Inte bedömd i Janusmed Amning” att visas i EES.

En skillnad mot övriga kategorier i EES är att rekommendationerna om amning från Janusmed inte kan stängas.

Använder du EES webbgränssnitt måste du aktivt ta fram A- och B-interaktioner. Grundinställningen för signalerna i EES webbgränssnitt är att kategorierna sorteras i omvänd alfabetisk ordning samt att C- och D-interaktioner visas, både under fliken ”Per signal” och ”Per läkemedel”. För att visa A- och B- interaktioner ändrar du i rullgardinen högst upp i högra hörnet.

Observera! att för en enskild patient kan både B- och C-interaktioner vara lika allvarliga som en D-interaktion.

Webbtjänsten Förskrivningskollen får utökade funktioner med möjlighet för dig som är legitimerad förskrivare med SITHS-kort att skapa, avsluta och makulera förskrivningar. Det betyder att det blir möjligt för dig som arbetar i vården att förskriva med hjälp av Förskrivningskollen. I Förskrivningskollen har du sedan tidigare kunnat spärra en förskrivning av sekretesskäl för patientens vårdnadshavare och ombud. Nu kan du även dölja behandlingsorsak på en förskrivning gentemot patienten.

För dig som är så kallad fritidsförskrivare gäller att du som legitimerad förskrivare från den 28 november 2021 kan använda Förskrivningskollen för att förskriva läkemedel utanför arbetet. När du loggar in i Förskrivningskollen ska du använda Freja eID Plus för att legitimera dig. (Från februari 2022 ska även fritidsförskrivare kunna se patientens läkemedelslista i Förskrivningskollen.)

Utskrifterna får nytt utseende och delvis nytt innehåll. Det gäller utskrifterna förteckning recept, aktuella recept, uthämtade läkemedel och förskrivningshistorik.

Följande information, som inte är obligatorisk i dag, försvinner från Nationella läkemedelslistan:

• max veckodos
• befattningskod
• patientens adress
• språkkod

Det innebär att även om dessa parametrar fortsättningsvis anges på förskrivningen kommer de inte att presenteras. Dessutom kan förskrivningens doseringstext vid långa doseringstexter i vissa fall presenteras på ett något förändrat sätt.

Du kan se information om dina recept och vad du har hämtat ut på apotek när du besöker ett apotek, i apotekens e-tjänster och i Läkemedelskollen. Läkemedelskollen är en webbtjänst som du når via 1177 Vårdguidens läkemedelstjänster eller här via E‑hälsomyndighetens webbplats. Du loggar in med en e-legitimation och QR-kod.

Logga in på läkemedelskollen.

Endast läkemedel kan förskrivas via Förskrivningskollen. Sedan tidigare förskrivna  handelsvaror visas i patients lista.

Ja, sedan den 28 november 2021 är det möjligt att förskriva läkemedel i Förskrivningskollen. Sedan tidigare förskrivna  läkemedel och handelsvaror visas i patients lista.

Kontakta ett apotek och diskutera hur ni ska lösa situationen i det aktuella fallet. Ett intyg gällande familjehemsplacering kan underlätta när ni kontaktar apoteket.

Om du döljer recept kommer de inte att visas för hälso- och sjukvårdspersonal. Apotekspersonal kan fortfarande se dina dolda recept för att kunna expediera dina läkemedel eller andra varor. Det kan vara en risk att dölja information eftersom förskrivaren behöver veta vilka läkemedel du använder när hen ska förskriva nya recept.

Om ett recept är dolt så visas en symbol i form av ett överstruket öga på receptet. Vill du åter visa receptet väljer du att gå till ”Visa hela receptet” och väljer sedan Sekretess.

Med behandlingsorsak menas skälet till din läkemedelsbehandling. Ditt recept kan innehålla både behandlingsorsak och behandlingsändamål. Behandlingsändamål beskriver samma sak som behandlingsorsak men med ett enklare språk, för att göra skälet till din läkemedelsbehandling begriplig. Ett exempel: behandlingsorsaken anger ”hypertoni” och behandlingsändamålet är ”förhöjt blodtryck”.

Om du döljer behandlingsorsaken kommer den inte att visas för apotekspersonal. Döljer du behandlingsorsak så kan apotekspersonal fortfarande se behandlingsändamålet.

Om ett recept har en dold behandlingsorsak så visas en symbol i form av ett överstruket öga på receptet. Vill du åter visa behandlingsorsaken väljer du att gå till ”Visa hela receptet” och väljer sedan Sekretess.