EnhetsID är är ett unikt löpnummer som skapas första gången en vårdenhet registreras på ett apotek. Om det anges på blanketten underlättar det för apoteket när de ska söka upp vårdenheten, eftersom de hittar rätt på en gång.

Apoteket kan ta fram enhetsID. Men de är inte obligatoriskt att ange på fullmaktsblanketten, du kan lämna in den utan att fylla i det.

Ja, om det finns två vårdnadshavare så måste båda underteckna blanketten. Bådas legitimation ska dessutom visas upp när fullmaktsblanketten lämnas in till apoteket.

Fullmakter där vårdnadshavare inte kan eller vill skriva under får inte sparas i E-hälsomyndighetens fullmaktsregister. 

Nej, barn under 18 år får inte själva teckna fullmakt, utan det är barnets vårdnadshavare som tecknar fullmakter om det är aktuellt.

Nej, det finns ingen möjlighet att teckna en fullmakt för apoteksärenden för ensamkommande med god man. Det beror på att myndighetens register inte får innehålla fullmakter från god man. Vi har även en teknisk begränsning som gör att registret kräver att det finns en vårdnadshavare när fullmakt för barn ska registreras.

Sedan den 28 november 2018 erbjuds Läkemedelskollen som uthoppstjänst i 1177 Vårdguidens e-tjänster. I Läkemedelskollen har du tillgång till samma information som du tidigare haft i 1177 Vårdguidens e-tjänster.

För att skydda barns integritet och rätt till privatliv är det i dagsläget inte möjligt att logga in med ett barns e-legitimation och ta del av känsliga personuppgifter.

Om du är inloggad i 1177 Vårdguidens e-tjänster behöver du inte logga in igen i Läkemedelskollen. Det är möjligt tack vare en samordnad identitetshantering mellan tjänsterna.

Uthämtade förskrivna läkemedel för fysiska personer ska enligt lag (2005:258) om läkemedelsförteckning behandlas i ett särskilt register (läkemedelsförteckning). Det finns ingen motsvarande lagstiftning för djur i dagsläget.

På menyvalet Registerutdrag, på länken Recept (pdf), återfinns alla information om giltiga recept. Det finns även en länk till Registerutdrag i högerkolumnen på sidan om recept. Vi planerar att föra in den information som saknas om recept i kommande versioner av Läkemedelskollen.

Den Nationella läkemedelslistan ersätter de idag existerande registren Receptregistret och Läkemedelsförteckningen och ska i stort innehålla samma uppgifter som dessa. Receptregistret och Läkemedelsförteckningen drivs och förvaltas av E-hälsomyndigheten.

När en förskrivare (till exempel läkare, sjuksköterska eller veterinär) skickar iväg ett e-recept från sin dator hamnar det i Receptregistret. Samtliga apotek i Sverige kan sedan hämta den information som behövs för att kunna lämna ut receptet.

När ett apotek sedan har lämnat ut ett recept hamnar den uppgiften i registret Läkemedelsförteckningen. Med patientens samtycke kan vården och apoteken se vilka recept en patient har hämtat ut de senaste 15 månaderna.

Uppgifterna som idag finns i dessa två register migreras över till det nya registret Nationella läkemedelslistan.

Nationella läkemedelslistan blir en rikstäckande informationskälla som ska ge vården, omsorgen, apoteken och patienten tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel i Sverige.

Den nya lagen om Nationella läkemedelslistan och andra lagändringar börjar gälla den 1 juni 2020. Då ska E-hälsomyndigheten vara klar med den tekniska lösningen och det ska vara möjligt för vård och apotek att ansluta sig. Två år senare, den 1 juni 2022, ska samtliga vård- och apoteksaktörer ha anslutit sina system till Nationella läkemedelslistan.

Ett övergripande mål med den Nationella läkemedelslistan är att skapa en samlad källa av en patients samtliga förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor samtidigt som patientens behov av integritetsskydd tillgodoses.

Nationella läkemedelslistan ske ge de som arbetar inom vården, omsorgen och apoteken samt patienten själv en samlad och aktuell bild av patientens läkemedelsbehandling. Registret ska ge en bild av patientens läkemedelsbehandlingar, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel. Det som visas är information om förskrivna och uthämtade läkemedel.

Förbättrad patientsäkerhet:
Felaktig läkemedelsanvändning – dubbelmedicinering, interaktioner och läkemedelsbiverkningar – kan upptäckas och åtgärdas vid ordination och expedition.

Effektiva arbetsprocesser:
Snabbare läkemedelsgenomgångar med högre kvalitet tack vare färre källor.

Ökad patientdelaktighet:
Patienten kan se aktuell information om egna läkemedelsbehandlingar och kan påverka vem som får tillgång till informationen.

Försvårar missbruk och manipulation:
Patienter kan inte längre röra sig mellan flera läkare för att få olämpliga läkemedel förskrivna.

Förbättrade uppföljningsmöjligheter:
Bättre uppföljning och styrning, till exempel genom att ordinationsorsak införs.