Nationella läkemedelslistan ersatte receptregistret (Receptdepå human) och registret med uthämtade läkemedel (läkemedelsförteckningen, LF).

Från den 28 november 2021 är den så kallade transformatorn i drift. Syftet med transformatorn är att möjliggöra för berörda vård- och apotekssystem att kommunicera med varandra via Nationella läkemedelslistan under en övergångsperiod då vissa av dessa system är anslutna till de gamla tjänstegränssnitten medan andra är anslutna till de nya.

I Nationella läkemedelslistan skickas recept och all information via det så kallade FHIR- gränssnittet. FHIR (Fast Healthcare Interoperability Resources) är en e-hälsostandard som används för att standardisera hur man utbyter information mellan olika system. I detta fall sker utbytet mellan E-hälsomyndigheten och ett journal- eller ett expedieringssystem.

Vid utvecklingen av Nationella läkemedelslistan har E-hälsomyndigheten samarbetat med ett flertal myndigheter och organisationer, bland andra Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Inera, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Apoteksförening. Myndigheten har också referensgrupper med representanter från patient- och brukarorganisationer, vård- och apotekspersonal och systemleverantörer. 

E-hälsomyndigheten använder flera kanaler för att informera invånare, medarbetare och beslutsfattare i hälso- och sjukvården och på apotek samt systemägare och systemleverantörer. Exempelvis används E-hälsomyndighetens webbplats och sociala medier för att berätta om Nationella läkemedelslistan.

På E-hälsomyndighetens webbplats finns utbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal och personal på apotek. På webbplatsen finns också informationsmaterial som riktar sig till invånare/patienter, till hälso- och sjukvårdspersonal och till apotekspersonal. Utöver detta finns filmer, nyhetsbrev och affischer som handlar om Nationella läkemedelslistan.

Om ett system i en kommun ska ansluta till Nationella läkemedelslistan eller inte beror på varifrån systemet hämtar sin information. Det finns tre alternativ:

1. Ett system som inte alls visar, förskriver eller ändrar i recept behöver inte vara anpassat till Nationella läkemedelslistan den 1 december 2025.
2. Ett system behöver inte vara ett journalsystem för att ansluta till Nationella läkemedelslistan. Fristående förskrivningssystem så som Pascal och alfa e-recept, samt system som bara visar förskrivningar utan möjlighet att ändra eller förskriva något, måste vara anpassade till Nationella läkemedelslistan senast den 1 december 2025.
3. Ett journalsystem som idag visar och där man kan förskriva eller ändra i recept måste anpassas till Nationella läkemedelslistan under övergångsperioden.

Behörig personal som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård har tillgång till Nationella läkemedelslistan på samma sätt som personal i regional hälso- och sjukvård. Det är:

• Sjuksköterskor med behörighet att förskriva läkemedel och andra varor som lämnas ut på apotek.
• Viss hälso- och sjukvårdspersonal utan förskrivningsrätt, exempelvis sjuksköterskor och dietister.

En förändring är att de pdf-utskrifter som finns i dag får ett nytt utseende från och med den 28 november 2021.

Alla aktörer som använder Nationella läkemedelslistans tjänstegränssnitt måste använda E-hälsomyndighetens säkerhetslösning. Aktörerna ska vara anslutna till Nationella läkemedelslistan via de nya gränssnitten och säkerhetslösningen senast den 1 december 2025. Samma krav gäller även för att använda de flesta av E-hälsomyndighetens övriga tjänster.

Mer om E-hälsomyndighetens säkerhetslösning finns att läsa här på E-hälsomyndighetens webbplats under Utveckla system mot E-hälsomyndighetens tjänster.

Det ställs höga krav på att invånarnas uppgifter i Nationella läkemedelslistan skyddas. Endast personal som är behörig får se informationen om patientens recept och uttag. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver patientens samtycke för att se informationen, förutom i undantagsfall, till exempel om patienten befinner sig i en nödsituation.

I webbtjänsten Läkemedelskollen kan patienten även dölja recept och andra uppgifter för personal inom hälso- och sjukvården. Tänk på att om man väljer att dölja uppgifter kan det bli svårare för läkaren att göra en bedömning av läkemedelsbehandlingarna, till exempel att undvika läkemedel som motverkar eller reagerar negativt med varandra.

E-hälsomyndighetens webbtjänst Läkemedelskollen är invånarens fönster mot Nationella läkemedelslistan. Här kan du se information om dina recept. Tjänsten når du via 1177.se eller E-hälsomyndighetens webbplats. Du loggar in med en e-legitimation och QR-kod.

Webbtjänsten Läkemedelskollen når du via 1177.se eller E-hälsomyndighetens webbplats. Du loggar in med en e-legitimation och QR-kod.

Om du saknar möjlighet att använda Läkemedelskollen, kan du kontakta E-hälsomyndigheten för att begära att en uppgift i Nationella läkemedelslistan spärras. Då får du hem en blankett att fylla i och skicka tillbaka till E-hälsomyndigheten. Mejla [email protected] om du vill beställa en blankett. Det går också bra att ringa oss på 0771-766 200.

Du kan lämna ditt samtycke muntligt i mötet med vårdpersonalen. Det gäller då bara vid det vårdtillfället. Vårdpersonalen kan också skicka en digital förfrågan om samtycke, som du svarar på i Läkemedelskollen. Ett sådant samtycke gäller som längst i fyra år.

Inom hälso- och sjukvården samt på apoteken får personer i följande yrkesroller se information om dina recept och uttag i Nationella läkemedelslistan:

• hälso- och sjukvårdspersonal med behörighet att förskriva läkemedel och andra varor som lämnas ut på apotek, exempelvis läkare, tandläkare, sjuksköterskor och barnmorskor
• viss hälso- och sjukvårdspersonal utan förskrivningsrätt, exempelvis sjuksköterskor, farmaceuter i hälso- och sjukvården samt dietister
• apotekspersonal som expedierar läkemedel, teknisk sprit, livsmedel och förbrukningsartiklar.

Ja, du har rätt att dölja recept och andra uppgifter för personal inom hälso- och sjukvården. Det kan du göra i webbtjänsten Läkemedelskollen. Då visas inte uppgiften för hälso- och sjukvårdspersonal när du samtycker till att de får se dina recept och uttag. Däremot kan de se att det finns uppgifter som du har dolt. Du kan när som helst välja att visa en dold uppgift igen.

Tänk på att om du väljer att dölja uppgifter kan det bli svårare för din läkare att göra en bedömning av dina läkemedelsbehandlingar, till exempel att kunna undvika läkemedel som motverkar eller reagerar negativt med varandra.

Utan ditt samtycke får behörig hälso- och sjukvårdspersonal endast se om du har förskrivits särskilda läkemedel (exempelvis narkotikaklassade läkemedel) under de senaste två åren. Däremot ser de inte vilket läkemedel du har förskrivits. Det är för att hälso- och sjukvården ska få större möjlighet att identifiera och motverka felaktig användning av läkemedel.

Nej, du kan inte välja bort att dina recept och uttag registreras i Nationella läkemedelslistan eller att de omfattas av högkostnadsskyddet. Men om du har särskilda skäl att inte visa en uppgift för vården kan du dölja viss receptinformation. Tänk på att om du väljer att dölja uppgifter kan det bli svårare för din läkare att göra en bedömning av dina läkemedelsbehandlingar, till exempel att kunna undvika läkemedel som motverkar eller reagerar negativt med varandra.

Det är också så att vårdpersonal som regel behöver inhämta ditt samtycke för att få se dina recept.

Från och med den 1 maj 2021 är anslutning till högkostnadsdatabasen obligatorisk. Har du köp gjorda före 1 maj 2021 som du önskar få registrerade så kan apoteket hjälpa dig med det. Det kan exempelvis vara aktuellt om du tidigare valt att inte registrera dina köp i högkostnadsdatabasen och har kvitton eller högkostnadsbevis som du nu önskar få registrerade.

Från och med den 1 maj 2021 registreras pappersrecept, med få undantag, i Nationella läkemedelslistan innan läkemedlen eller andra varor lämnas ut. För att dölja uttag som du har gjort med pappersrecept, behöver du dölja det recept som uttagen hör till. 

Från och med den 10 maj 2022 blir elektronisk förskrivning huvudregel. Läs mer på Läkemedelsverkets webbplats.