Den nya lagen om Nationella läkemedelslistan och andra lagändringar börjar gälla den 1 juni 2020. Då ska E-hälsomyndigheten vara klar med den tekniska lösningen och det ska vara möjligt för vård och apotek att ansluta sig. Två år senare, den 1 juni 2022, ska samtliga vård- och apoteksaktörer ha anslutit sina system till Nationella läkemedelslistan.

Ett övergripande mål med den Nationella läkemedelslistan är att skapa en samlad källa av en patients samtliga förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor samtidigt som patientens behov av integritetsskydd tillgodoses.

Nationella läkemedelslistan ske ge de som arbetar inom vården, omsorgen och apoteken samt patienten själv en samlad och aktuell bild av patientens läkemedelsbehandling. Registret ska ge en bild av patientens läkemedelsbehandlingar, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel. Det som visas är information om förskrivna och uthämtade läkemedel.

Förbättrad patientsäkerhet:
Felaktig läkemedelsanvändning – dubbelmedicinering, interaktioner och läkemedelsbiverkningar – kan upptäckas och åtgärdas vid ordination och expedition.

Effektiva arbetsprocesser:
Snabbare läkemedelsgenomgångar med högre kvalitet tack vare färre källor.

Ökad patientdelaktighet:
Patienten kan se aktuell information om egna läkemedelsbehandlingar och kan påverka vem som får tillgång till informationen.

Försvårar missbruk och manipulation:
Patienter kan inte längre röra sig mellan flera läkare för att få olämpliga läkemedel förskrivna.

Förbättrade uppföljningsmöjligheter:
Bättre uppföljning och styrning, till exempel genom att ordinationsorsak införs.

Vid utvecklingen av den nationella läkemedelslistan samarbetar eHälsomyndigheten med ett flertal myndigheter och organisationer: bland andra SKL, Inera, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Apoteksförening. Vi planerar även att skapa referensgrupper med representanter för patient- och brukarorganisationer, vård- och apotekspersonal samt systemleverantörer. Allas perspektiv behövs för att listan ska bli så bra som möjligt.

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) granskar och godkänner e-legitimationsutfärdare. Här hittar du de godkända e-legitimationsutfärdarna (öppnas i nytt fönster).

Enligt lagen ska Nationella läkemedelslistan omfatta förskrivna och uthämtade läkemedel och varor i Sverige. Vårt mål är dock att åstadkomma en hållbar lösning för Nationella läkemedelslistan. eHälsomyndigheten tar naturligtvis höjd, så långt det är möjligt, för att kunna utveckla Nationella läkemedelslistan med hänsyn till eventuella framtida förändringar i lagstiftningen.

Enligt nuvarande lagstiftning kommer registret inte att innehålla rekvisitionsläkemedel från öppen- och slutenvården, EU-recept och rekvirerade vacciner. Inte heller information från patienten samt så kallad uppmärksamhetsinformation från vård och apotek.

Den totala kostnaden för att anpassa vårdaktörernas system blir, enligt preliminära bedömningar som tidigare genomförts för systemleverantörer, 264 miljoner kronor, och för apoteksaktörernas system 44 miljoner kronor.

Ungefär hälften av systemleverantörerna uppgav att vård- och apoteksaktörerna sannolikt får stå för en del av den totala kostnaden. I så fall får vårdaktörerna betala 99 miljoner kronor och apoteksaktörerna 22 miljoner kronor, utöver den ordinarie systemkostnaden, vilket framkommit i dialog med systemleverantörerna.

I den fördjupade förstudien som lämnades till regeringen våren 2018 har vi identifierat flera insatser som krävs för att Nationella läkemedelslistan ska uppnå en hög nivå av säkerhet. Det rör sig till exempel om tekniska it-säkerhetsåtgärder, som att etablera en reservdatahall enligt totalförsvarets krav. Beskriv vad som görs inom ramen för pågående program.

Nej, en person kan inte skapa apoteksfullmakt som sparas i E-hälsomyndighetens fullmaktsregister med hjälp av en framtidsfullmakt. Det beror på att en framtidsfullmaktshavare, enligt Lag (2017:310) om framtidsfullmakter 29-30§§, under vissa omständigheter, t ex på grund av en resa,  får ge någon annan fullmakt i sin tur.

En framtidsfullmakt är därmed en fullmakt som tas med och visas upp när uthämtning sker. Det blir apoteket som avgör om den kan godtas för själva expedieringen eller inte.

Avtalet som ni har med Inera reglerar nyttjandet av deras tjänster Pascal och NPÖ. Dessa tjänster ger användarna tillgång till E-hälsomyndighetens register och därför behöver ni också ett avtal med E-hälsomyndigheten. 

Ja, i de fall då er organisation behandlar personuppgifter för E-hälsomyndighetens räkning.

Detta gäller beroende på verksamhetsområde:

• Vård och omsorg
  

  Enligt en ny juridisk bedömning av oss (oktober 2019) behöver inte användarorganisationer inom vård- och omsorgssektorn teckna personuppgiftsbiträdesavtal med E-hälsomyndigheten.

  Det tidigare personuppgiftsbiträdesavtal som tecknats har avsett inhämtande och registrering av s.k. dossamtycke. Den bedömning som nu gjorts är att det inte är fråga om en personuppgiftsbiträdessituation när förskrivande läkare inhämtar och registrerar dossamtycke, utan att detta ska ses som utlämnande av personuppgifter mellan två personuppgiftsansvariga parter.

  Om er organisation redan tecknat ett personuppgiftsbiträdesavtal med
  E-hälsomyndigheten för detta ändamål, gäller det alltså inte längre.

   
• Apotek 
  Apoteken behandlar personuppgifter för E-hälsomyndighetens räkning i följande fall: 

• Förmedling av direktåtkomst till personuppgifter ur receptregistret, läkemedelsförteckningen samt högkostnadsdatabasen åt enskilda personer som begär att få åtkomst till personuppgifter om sig själva (e-handel). 
• Administrering av fullmakter för registrering i E-hälsomyndighetens fullmaktsregister.
• Inhämtande av samtycke samt information till enskilda, vars personuppgifter registreras i registren, avseende E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifterna.

Flertalet vårdaktörer i form av kommuner och regioner har sedan tidigare tecknat avtal med E-hälsomyndigheten om åtkomst till tjänsterna. Men oavsett om det finns ett befintligt avtal med myndigheten eller inte, behöver de nya och uppdaterade avtalen (från och med september 2019) tecknas. De nya avtalen ersätter alltså befintliga avtal.

Ingenting, E-hälsomyndigheten tar inte ut någon avgift för detta.

Från det att barnet fyllt 12 år omfattas uppgifter om uthämtade läkemedel av sekretess i förhållande till vårdnadshavaren. Förklaringen till detta är att uppgifter om uthämtade läkemedel även innefattar uthämtade läkemedel på pappersrecept. Det förekommer att sådana recept skrivs ut på barnets begäran när hen inte vill att receptet ska visas i e-recepttjänster.  

Nej, om fullmakten avslutats måste fullmaktsgivaren registrera en ny fullmakt.

Ja, du som fullmaktsgivare kan registrera en fullmakt. Logga in med din e-legitimation och gå vidare till ”Fullmakter för apoteksärenden”. Där kan du registrera en fullmakt till privatpersoner.

Nej, du behöver lämna in en undertecknad blankett på ett apotek. Här hittar du blanketten för fullmakt för vård och omsorg. 

Nej, du behöver lämna in en blankett på ett apotek som både vårdnadshavare och ombud har skrivit under. Här hittar du blanketten för att som vårdnadshavare ge annan privatperson en fullmakt.