Illustration vanliga frågor

Frågor och svar

Här hittar du de vanligaste frågorna vi brukar få. Du kan sortera dem per ämne i rullmenyn.

Tillfrisknandebeviset skickas till din digitala brevlåda (Kivra, e-Boks, eller Min myndighetspost). Brevets avsändare är E-hälsomyndigheten. Observera att det ibland är fördröjning i utskicken till de digitala brevlådorna.

Om du saknar digital brevlåda skickar E-hälsomyndigheten tillfrisknandebeviset med posten till den adress där du är folkbokförd. Det tar cirka fem dagar att utfärda ett tillfrisknandebevis från det att E-hälsomyndigheten har fått uppgifterna från vården. 

Om du saknar folkbokföringsadress kan du få beviset skickat till dig med rekommenderat brev.

Om du är vaccinerad mot covid-19 kan du hämta ditt covidbevis på covidbevis.se. Då behöver du inte ett tillfrisknandebevis.

Ett tillfrisknandebevis är en typ av covidbevis som utfärdas av E-hälsomyndigheten efter begäran från en vårdgivare och som regleras utifrån EU-förordningen om covidbevis.

Ett friskintyg (eller liknande benämningar) är vanliga läkarintyg som en vårdgivare utfärdar. Utifrån var du ska resa behöver du ta reda på vad som gäller i det landet du ska resa till och vilken typ av intyg som krävs för inresa eller i övrigt när du befinner dig i landet.

Ett tillfrisknandebevis kan du få efter att du har testat positivt för covid-19 i ett PCR-test som är utfört av hälso- och sjukvårdspersonal. Observera: det går inte att få ett tillfrisknandebevis med självtest- eller egenprovtagning som många regioner använder. Det krävs också att vårdgivaren du testat dig hos är ansluten och kan skicka en begäran om tillfrisknandebevis till E-hälsomyndigheten.

Covidbevis ska accepteras i EU-länder och de övriga länder som är anslutna till tjänsten.  Men det kan finnas olika krav för inresa beroende på smittspridning och situation i det aktuella landet. Du måste själv kolla upp vad som gäller på ditt resmål!

Ett friskintyg (eller liknande benämningar) är vanliga, eller speciellt anpassade, läkarintyg som vårdgivaren där du testar dig utfärdar och som skrivs under av ansvarig läkare. Ofta anpassar vårdgivaren dem och säkerställer att de innehåller den information som landet du ska resa till kräver. Vissa vårdgivare som utför tester erbjuder både att man får ett covidbevis och ett läkarintyg på testet.

Det finns tre olika typer av covidbevis. Är du vaccinerad är ett vaccinationsbevis enklast och smidigast. Du hämtar ditt vaccinationsbevis på covidbevis.se.

Är du inte vaccinerad är det möjligt att göra ett covid-19-test och om testet är negativt få ett testbevis. För dig som varit sjuk i covid-19 är det i särskilda fall möjligt att skaffa ett tillfrisknandebevis.

Janusmed fosterpåverkan fokuserar på risken för fosterskador medan SPC/FASS även har information om hur behandlingen av kvinnan påverkas.

Informationen om fosterpåverkan och amning från Janusmed är substansbaserad, oberoende av produkt, vilket också gör att bedömningarna och rekommendationerna kan skilja sig från SPC/FASS.

Andra orsaker till att skillnader kan finnas mellan SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan och amning, är att uppdateringsrutiner och den bakgrundsinformation som bedömningarna bygger på varierar mellan källorna.

Informationen i SPC/FASS vägs dock in i bedömningarna när Janusmed fosterpåverkan tas fram. Vanligtvis är det inte heller stora skillnader i budskap mellan SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan.

Janusmed fosterpåverkan används i hög utsträckning av sjukvården, särskilt av barnmorskor och gynekologer/förlossningsläkare.

Janusmed fosterpåverkan är källa till informationen om fosterpåverkan i EES och produceras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. Medicinskt ansvariga för innehållet är en grupp experter inom reproduktionsepidemiologi, pediatrik, farmakologi och farmaci.

Informationen om fosterpåverkan från Janusmed i EES presenteras som bedömningar av eventuella risker för fostret när en gravid kvinna använder läkemedel. Omfattar i princip alla läkemedel på den svenska marknaden även ett flertal licenspreparat.

Janusmed fosterpåverkan har fokus på fostret vid bedömning av risker och har substansbaserad information, oberoende av produkt, vilket gör att bedömningarna kan skilja sig från SPC/FASS som är produktbaserad och även har fokus på hur behandlingen av kvinnan påverkas. Bedömningarna kan skilja sig åt även på grund av att olika bakgrundsmaterial har använts och att SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan uppdateras olika ofta. Informationen från FASS/SPC är dock en viktig källa när bedömningarna i Janusmed fosterpåverkan skrivs.

Janusmed fokuserar på risken för fosterskador under första delen av graviditeten, men täcker alltmer även senare delen av graviditeten.

En fördel med att ha Janusmeds information i EES är att både vården, apoteken och patienterna har samma kunskapsstöd (källor) vilket bidrar till en säker och jämlik vård.

Om ett läkemedel inte har hanterats av Janusmed fosterpåverkan kommer texten ”Inte bedömd i Janusmed Fosterpåverkan” att visas i EES.

En skillnad mot övriga kategorier i EES är att bedömningarna från Janusmed om fosterpåverkan inte kan stängas.

Janusmed amning är källa till informationen om amning i EES och produceras i samarbete mellan Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Informationen från Janusmed amning i EES presenteras som generella rekommendationer om ett friskt fullgånget barn kan ammas under kvinnans pågående läkemedelsbehandling. Omfattar de flesta läkemedel som används av kvinnor i fertil ålder.

Janusmed amning har substansbaserad information, oberoende av produkt, vilket gör att rekommendationerna kan skilja sig från SPC/FASS som är produktbaserad. Andra orsaker till att skillnader kan finnas mellan SPC/FASS och Janusmed amning, är att uppdateringsrutiner och den bakgrundsinformation som bedömningarna bygger på varierar mellan källorna. Informationen i SPC/FASS vägs dock in i bedömningarna när rekommendationerna i Janusmed amning tas fram. Vanligtvis är det inte heller stora skillnader i budskap mellan SPC/FASS och Janusmed amning. Janusmed amning används i hög utsträckning av sjukvården, särskilt av barnmorskor/sjuksköterskor och barnläkare.

En fördel med att ha Janusmeds information i EES är att både vården, apoteken och patienterna har samma kunskapsstöd (källor) vilket bidrar till en säker och jämlik vård.

Om ett läkemedel inte har hanterats av Janusmed amning kommer texten ”Inte bedömd i Janusmed Amning” att visas i EES.

En skillnad mot övriga kategorier i EES är att rekommendationerna om amning från Janusmed inte kan stängas.

Använder du EES webbgränssnitt måste du aktivt ta fram A- och B-interaktioner. Grundinställningen för signalerna i EES webbgränssnitt är att kategorierna sorteras i omvänd alfabetisk ordning samt att C- och D-interaktioner visas, både under fliken ”Per signal” och ”Per läkemedel”. För att visa A- och B- interaktioner ändrar du i rullgardinen högst upp i högra hörnet.

Observera! att för en enskild patient kan både B- och C-interaktioner vara lika allvarliga som en D-interaktion.

Webbtjänsten Förskrivningskollen får utökade funktioner med möjlighet för dig som är legitimerad förskrivare med SITHS-kort att skapa, avsluta och makulera förskrivningar. Det betyder att det blir möjligt för dig som arbetar i vården att förskriva med hjälp av Förskrivningskollen. I Förskrivningskollen har du sedan tidigare kunnat spärra en förskrivning av sekretesskäl för patientens vårdnadshavare och ombud. Nu kan du även dölja behandlingsorsak på en förskrivning gentemot patienten.

För dig som är så kallad fritidsförskrivare gäller att du som legitimerad förskrivare från den 28 november 2021 kan använda Förskrivningskollen för att förskriva läkemedel utanför arbetet. När du loggar in i Förskrivningskollen ska du använda Freja eID Plus för att legitimera dig. (Från februari 2022 ska även fritidsförskrivare kunna se patientens läkemedelslista i Förskrivningskollen.)

Utskrifterna får nytt utseende och delvis nytt innehåll. Det gäller utskrifterna förteckning recept, aktuella recept, uthämtade läkemedel och förskrivningshistorik.

Följande information, som inte är obligatorisk i dag, försvinner från Nationella läkemedelslistan:

  • max veckodos
  • befattningskod
  • patientens adress
  • språkkod

Det innebär att även om dessa parametrar fortsättningsvis anges på förskrivningen kommer de inte att presenteras. Dessutom kan förskrivningens doseringstext vid långa doseringstexter i vissa fall presenteras på ett något förändrat sätt.

I maj 2020 beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, om att senarelägga ikraftträdandet av lagen om nationell läkemedelslista med elva månader till den 1 maj 2021.

Anledningen var att coronapandemin medförde så stora belastningar på hälso- och sjukvården att det var svårt för regionerna att hinna utveckla och ansluta sina system till ett nytt register.

Du kan se information om dina recept och vad du har hämtat ut på apotek när du besöker ett apotek, i apotekens e-tjänster och i Läkemedelskollen. Läkemedelskollen är en webbtjänst som du når via 1177 Vårdguidens läkemedelstjänster eller via E-hälsomyndighetens webbplats. Du loggar in med en e-legitimation och QR-kod.

Endast läkemedel kan förskrivas via Förskrivningskollen. Sedan tidigare förskrivna  handelsvaror visas i patients lista.

Ja, sedan den 28 november är det möjligt att förskriva läkemedel i Förskrivningskollen. Sedan tidigare förskrivna  läkemedel och handelsvaror visas i patients lista.

Kontakta ett apotek och diskutera hur ni ska lösa situationen i det aktuella fallet. Ett intyg gällande familjehemsplacering kan underlätta när ni kontaktar apoteket.

Om du döljer recept kommer de inte att visas för hälso- och sjukvårdspersonal. Apotekspersonal kan fortfarande se dina dolda recept för att kunna expediera dina läkemedel eller andra varor. Det kan vara en risk att dölja information eftersom förskrivaren behöver veta vilka läkemedel du använder när hen ska förskriva nya recept.

Du kan bara se vilka recept du dolt i e-tjänsten Läkemedelskollen. Det visas som en symbol i form av ett överstruket öga på de recept och uttag som du har valt att dölja.

Med behandlingsorsak menas skälet till din läkemedelsbehandling. Ditt recept kan innehålla både behandlingsorsak och behandlingsändamål. Behandlingsändamål beskriver samma sak som behandlingsorsak men med ett enklare språk, för att göra skälet till din läkemedelsbehandling begriplig. Ett exempel: behandlingsorsaken anger ”hypertoni” och behandlingsändamålet är ”förhöjt blodtryck”.

Om du döljer behandlingsorsaken kommer den inte att visas för apotekspersonal. Döljer du behandlingsorsak så kan apotekspersonal fortfarande se behandlingsändamålet.

Du kan bara se vilka behandlingsorsaker du dolt i e-tjänsten Läkemedelskollen. Välj Sekretess i menyn och gå sedan till sidan Dölj behandlingsorsak. En symbol i form av ett överstruket öga visas på de recept där du har dolt behandlingsorsaken.

I tabellen beskrivs de statusar som kan förekomma på en förskrivning i Nationella läkemedelslistan (NLL) och vilka som ingår i en EES-analys:

Förskrivnings-status

Beskrivning

EES

Aktiv

En förskrivning med status aktiv är tillgänglig för expediering på apotek.

Ingår alltid i EES-analysen.

Avslutad

En förskrivning med status avslutad är inte längre giltig för expediering.

Ingår i EES-analysen om förskrivningen har minst ett uttag gjort och påverkar en aktiv förskrivning.

Makulerad*

En förskrivning med status makulerad kan varken expedieras eller hanteras på något annat sätt.

Ingår aldrig i EES-analysen*.

Parkerad

E-hälsomyndigheten kan parkera en förskrivning vid misstanke om fel, vilket innebär att den behöver granskas innan vidare hantering.

Ingår aldrig i EES-analysen.

Slutexpedierad

Status slutexpedierad på en förskrivning innebär att inga fler uttag kan göras.

Ingår i EES-analysen om förskrivningen påverkar en aktiv förskrivning.

*OBSERVERA! Förskrivningar som makuleras kan få två olika status. Makulerade förskrivningar som inte korrigerats eller har några uttag gjorda får status Makulerad och ingår aldrig i EES-analysen. Makulerade förskrivningar som har korrigerats och/eller minst ett uttag gjort får status Avslutad och ingår i EES-analysen. Det är en fördel att stänga de signaler som genereras i EES efter att förskrivningen makulerats för att underlätta vid framtida expedieringar.

 

Exempel 1:

Kunden har en förskrivning med enalapril tablett 5 mg (ett uttag gjort) och en ny förskrivning med enalapril 10 mg (inget uttag gjort). Farmaceuten makulerar, efter dialog med kund, förskrivningen med 5 mg som inte längre ska användas. EES-analysen generar signal om möjlig dubbelmedicinering eftersom förskrivningen fått status ”Avslutad”. Denna signal stänger farmaceuten för att underlätta vid framtida expedieringar.

Exempel 2:

Kunden har en förskrivning med enalapril tablett 5 mg och en med enalapril tablett 10 mg (inget uttag gjort på någon av förskrivningarna). Farmaceuten makulerar, efter dialog med kund, förskrivningen på 5 mg som inte ska användas. EES-analysen genererar därefter ingen signal om möjlig dubbelmedicinering eftersom förskrivningen fått status ”Makulerad” och uttag saknas.

Inaktuella recept som kunden beräknas ha läkemedel kvar av hemma inkluderas i EES-analysen.

  • Beräknas utifrån förskriven mängd och daglig mängd + 25%.
  • Begränsad till max 125 dagar bakåt i tiden, för att få ett rimligt urval och generera relevanta signaler samt att inte orsaka ”signalbrus”.
  • 125 dagar utgår från att kunden får hämta ut läkemedel för max tre månaders förbrukning (100 dagar + 25% = 125 dagar).

Obs! Ett inaktuellt recept kan bara generera en signal tillsammans med ett aktuellt recept. Det vill säga genererar bara signaler i kategorierna Dubbelmedicinering, Interaktioner och Påverkar sjukdom.

Begräsningar:

  • När doseringstext och daglig mängd ej är angivet kan inte EES beräkna förbrukningstiden. Systemet gör då ett antagande att läkemedlet som längst kan räcka så många dagar som förskriven mängd + 25%. Undantaget är förpackningsstorlekar över 90 som alltid ingår i analysen i 125 dagar.
  • Förpackningar som räcker längre än 125 dagar. Exempelvis preventivmedel (p-piller, hormonspiral med flera) som ofta hämtas ut för mer än 3 månader.
  • Förskriven mängd som inte överensstämmer med hur doseringen normalt anges samt doseringstext och/eller daglig mängd saknas. Exempelvis ögondroppar där förpackningsstorleken anges i ml och doseringen anges i droppar.

För kompletterande information se EES grundutbildning.