Samtycken och spärrar – så ska det fungera

Med Nationella läkemedelslistan får patienten större möjlighet att själv påverka vem som får tillgång till information om patienten, och vilken information som ska visas. För att öka den möjligheten införs samtycken och spärrar i Nationella läkemedelslistan.

Lagen om nationell läkemedelslista trädde i kraft den 1 maj 2021. Nu införs registret Nationella läkemedelslistan stegvis i de system som används av hälso- och sjukvårdspersonal, apotekspersonal och patienter för att se uppgifter från registret. På den här sidan kan du läsa om hur det fungerar när alla vård- och apotekssystem är anpassade till Nationella läkemedelslistan. Det ska de vara senast den 1 december 2025.

Registret Nationella läkemedelslistan innehåller information om alla patienters både förskrivna och uthämtade varor som hämtas ut på apotek:

  • läkemedel
  • förbrukningsartiklar
  • teknisk sprit
  • livsmedel till barn under 16 år.

Invånare kan se sina förskrivningar och uttag i den digitala tjänsten Läkemedelskollen, eller be om ett utdrag från Nationella läkemedelslistan på ett apotek. Vård- och apotekspersonal kan se alla uppgifter samlade i sina datorer senast den 1 december 2025.

För att komma åt uppgifterna behöver man ha rätt behörighet, men för att skydda patienten ytterligare införs dessutom samtycken och spärrar i de system och digitala tjänster som visar uppgifterna. Kortfattat innebär det att

  • personal inom hälso- och sjukvård och apotek i regel måste ha patientens samtycke för att få se patientens uppgifter
  • patienter har rätt att dölja uppgifter för vård- och apotekspersonal av integritetsskäl
  • förskrivare har rätt att dölja uppgifter för patienten eller dess ombud eller vårdnadshavare av sekretesskäl
  • förskrivarens system ska kunna sätta en spärr på en förskrivning som skickas till Nationella läkemedelslistan.

Patienter måste samtycka

Patienten avgör till stor del själv vem som får se patientens förskrivningar och uttag.

Vårdpersonal måste ha patientens samtycke

Personal inom hälso- och sjukvården behöver patientens samtycke för att se förskrivningar och uttag. Utan patientens samtycke får förskrivare enbart se om patienten har förskrivits särskilda läkemedel, exempelvis narkotikaklassade läkemedel. Däremot får de inte se vilket läkemedel som har förskrivits. I undantagsfall får vårdpersonal se all information ändå, till exempel om patienten befinner sig i en nödsituation.

Apotekspersonal får expediera utan samtycke

Behörig apotekspersonal får se patientens förskrivningar och uttag för att expediera läkemedel eller förbrukningsvaror, utan att få ett samtycke från patienten. Däremot måste apotekspersonal ha patientens samtycke för se uppgifterna om syftet är att ge råd som ska underlätta patientens läkemedelsanvändning.

Tre typer av samtycken i systemen

Vård- och apotekssystem ska kunna hantera tre typer av samtycken: tillfälligt samtycke, registrerat tidsbestämt samtycke och dossamtycke.

Vad betyder orden?

  • Förskrivning är ett recept, en livsmedelsanvisning eller ett hjälpmedelskort utfärdat av någon som arbetar inom hälso- och sjukvården och har förskrivningsrätt.
  • Recept används för att förskriva läkemedel.
  • Livsmedelsanvisning används för att förskriva livsmedel till barn under 16 år.
  • Hjälpmedelskort används för att förskriva förbrukningsartiklar.

Så ska spärrar fungera

Enligt lagen om nationell läkemedelslista ska både invånare och förskrivare kunna dölja uppgifter Nationella läkemedelslistan – invånare av integritetsskäl och förskrivare av sekretesskäl.

Invånare kan dölja uppgifter av integritetsskäl

Invånare har rätt dölja en förskrivning och förskrivningens uttag. Det gör de exempelvis via den digitala tjänsten Läkemedelskollen. Då sätts en spärr i registret, så att vårdpersonal inte kan se förskrivningen när de får samtycke till att se patientens uppgifter. Apotekspersonal kan fortfarande se förskrivningen när de expedierar läkemedlet, men inte om de enbart ska ge praktiska råd om läkemedelsbehandlingen till patienten.

Invånare har också rätt att dölja orsaken till läkemedelsbehandlingen för apotekspersonal.

Förskrivare av läkemedel får alltid information om huruvida patienten har förskrivits särskilda läkemedel, till exempel narkotikaklassade läkemedel, under de senaste två åren. Däremot får de inte se vilka läkemedel det är som har förskrivits om uppgiften är spärrad.

Förskrivare kan dölja uppgifter av sekretesskäl

I enstaka fall kan förskrivare bedöma att en patient kan fara illa om patienten själv eller patientens vårdnadshavare eller ombud får se en uppgift. Då kan de begära att det sätts en spärr på en uppgift i Nationella läkemedelslistan. Då kan patienten eller patientens vårdnadshavare eller ombud inte se uppgiften när de ser patientens recept i till exempel Läkemedelskollen.

Måste göra en sekretessbedömning

Förskrivare måste göra en sekretessbedömning innan de döljer en uppgift. De måste även journalföra grunden för denna bedömning. Efter sekretessbedömningen kan förskrivaren dölja

  • ett recept i patientens läkemedelslista för patientens vårdnadshavare eller ombud
  • orsaken till läkemedelsbehandlingen för patienten.

Systemen ger möjlighet att dölja

Vårdsystem måste erbjuda hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt funktionalitet för att, det vill säga möjlighet att, dölja uppgifter.

Fördjupa dig i samtycken och spärrar

Ska du anpassa ett system till Nationella läkemedelslistans nya teknik? I E-hälsomyndighetens handbok för vård- och apotekstjänster kan du läsa mer om hur vård- och apotekssystem ska utvecklas för att hantera samtycken och spärrad information.