Hälsodata

Vad är hälsodata?

Det finns i dag ingen helt fastställd definition av hälsodata. Det handlar dock om information som är relaterad till hälsa, vård eller livssituation för en individ eller en grupp.

Ofta avses sådana uppgifter om enskilda individers hälsa som samlas in och lagras digitalt. Det kan exempelvis vara journalanteckningar eller uppgifter om läkemedel som skrivits ut på recept. Men hälsodata kan också vara andra typer av data som samlas in av olika aktörer såsom socialtjänsten, forskare eller individer. 

Sekretess gäller

Hälsodata är ofta känsliga personuppgifter och omfattas då av strikta sekretessregler. Det är i normala fall bara individen själv och behörig personal som har tillgång till uppgifterna.

Ger mindre administration och bättre vård

Genom att använda patienternas hälsodata i större utsträckning får hälso- och sjukvården bättre underlag för diagnoser och behandlingar. God tillgång till hälsodata kan därmed bidra till ökad patientsäkerhet och mer individanpassad och jämlik vård.

Det gör det också enklare för patienterna och kan samtidigt effektivisera vården. Patienterna och personalen kan exempelvis slippa att ta om samma prover flera gånger. Patienterna behöver inte heller upprepa sin sjukdomshistoria för flera läkare eller genomgå samma undersökningar flera gånger om deras hälsodata är lättillgängliga.

Effektivare tillgång till patienters hälsodata minskar det administrativa arbetet. Det betyder att mer tid kan användas för att ta hand om patienterna.

Bidrar till forskningen

Forskningen har stor nytta av att använda hälsodata. Att behandla stora mängder hälsodata är många gånger en förutsättning för att kunna utveckla nya behandlingar och utvärdera nya läkemedel.

Tillgången till hälsodata har även betydelse för utveckling och innovation. Utöver det kan hälsodata användas som underlag vid viktiga beslut. Ett exempel kan vara en framtida pandemi, då det kan vara viktigt att följa utfallet av olika behandlingsmetoder.

Standarder är en förutsättning

Ökade möjligheter att dela hälsodata har stor potential att underlätta för patienterna och effektivisera vården. En förutsättning är att det finns gemensamma standarder för hälsodata. Därför pågår i dag ett arbete som syftar till att hälsodata ska vara standardiserad. Andra initiativ syftar till att skapa en enhetlig digital infrastruktur för vård och omsorg.

Tanken är att standarder, gemensamma termer och en sammanhållen infrastruktur ska göra att hälsodata kan göras tillgänglig på ett säkert sätt mellan olika aktörer och deras it-system. Ett begrepp som brukar användas är interoperabilitet som handlar om förmågan hos it-system att dela information med andra it-system.

E-hälsomyndigheten bidrar till ökad interoperabilitet inom hälso- och sjukvården och omsorgen bland annat med det som kallas NGS-tjänsten. NGS står för nationella gemensamma specifikationer och är en kvalitetssäkrad katalog med uppgifter om e‑hälsospecifikationer.

Flera tjänster som bygger på hälsodata

I Sverige finns ett antal digitala tjänster som använder hälsodata. Exempelvis ansvarar E-hälsomyndigheten för e‑recepten och erbjuder även ett antal andra e-hälsotjänster för privatpersoner och för personal i vård och omsorg och på apotek.

Nationella läkemedelslistan ger säkrare vård

Nationella läkemedelslistan har tagits fram av E-hälsomyndigheten på uppdrag av regeringen. Det är ett register som ger hälso- och sjukvården, apoteken och patienten samma bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel.

Nationella läkemedelslistan använder hälsodata på ett delvis nytt sätt och ger alla en uppdaterad lista med patientens tidigare förskrivningar. Det leder till en mer patientsäker vård och underlättar för personalen i vården och omsorgen och på apoteken.

Enkelt att hålla koll på egna läkemedel

Läkemedelskollen är ett annat exempel på en tjänst från E-hälsomyndigheten som använder hälsodata. I Läkemedelskollen kan invånarna se sina egna, sina barns eller sina husdjurs läkemedel. Där finns även information högkostnadsskyddet samt möjlighet att registrera en fullmakt för apoteksärenden som gör det möjligt att ta hjälp av någon annan för att hämta ut läkemedel på apoteket.

Farmaceuter kontrollerar recepten

Ytterligare ett exempel på en tjänst från E-hälsomyndigheten som använder hälsodata är Elektroniskt expertstöd (EES).

Farmaceuter på landets apotek använder varje dag beslutsstödet EES som stöd för att se hur ett recept passar in med kundens övriga läkemedel. EES kan till exempel upptäcka om apotekskunden har flera läkemedel med samma verkan eller läkemedel som krockar med varandra.

EES använder bland annat hälsodata om apotekskunden och dennes recept.