E-hälsomyndigheten möter Natos krav

Nato ställer nya krav på myndigheter att hantera information på ett skyndsamt och säkert sätt. Det innebär att aktörerna inom hälso- och sjukvården behöver utveckla och se över teknik, organisation och digitala lösningar.

­– De säkerhetspolitiska spänningarna har den senaste tiden ökat. Offentlig sektor och samhällsviktiga tjänster har varit utsatta för cyberattacker med allvarliga konsekvenser som följd. Vår förmåga att stå emot dessa är god, men vi fortsätter myndighetens kontinuerliga arbete med säkerhet och beredskap, säger Stephen Dorch, säkerhetsskyddschef. 

Robust motståndskraft

E-hälsomyndighetens beredskapsarbete ingår i det nationella systemet för krishantering. I det samarbetet ska myndigheten stärka samhällets beredskap inom hälsa, vård och omsorg, för att möta allvarliga händelser och bidra till att minska konsekvenserna. Sedan årsskiftet har myndigheten en tjänsteman i beredskap dygnet runt, vars uppgift är att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga händelser.

– De senaste tre åren har arbetet med att stärka beredskapen inom hälso- och sjukvården intensifierats och Natos förväntningar ligger i linje med det arbete som har påbörjats och som kretsar kring robusthet, motståndskraft och anpassningsförmåga, säger Stephen Dorch.

Ökad vårdkapacitet krävs

Ökad vårdkapacitet är en viktig förutsättning för vården och omsorgens förmåga i kris och krig. Kontinuitet och robusthet bygger på en fungerande vardag. Detta återspeglas också i några av de regeringsuppdrag som E-hälsomyndigheten fått, uppdrag som bland annat rör digital infrastruktur för vården, nationell läkemedelslista, e-recept över landsgränser och att kartlägga resurser för sjuktransporter.