Illustration vanliga frågor

Frågor och svar

Här hittar du de vanligaste frågorna vi brukar få. Du kan sortera dem per ämne i rullmenyn.

Elektroniskt expertstöd (EES) är ett beslutsstöd som analyserar apotekskundens alla elektroniskt lagrade recept. Farmaceuter kan använda EES som ett stöd i lämplighetsbedömningen som utförs i samband med en receptexpedition.

Systemet kan upptäcka potentiella läkemedelsrelaterade problem, till exempel:

  • Flera läkemedel med samma verkan.
  • Läkemedel som krockar med varandra.
  • Läkemedel som är olämpliga på grund av ålder.
  • För hög dosering.

Farmaceuten tolkar informationen och utgör den oersättliga länk som behövs mellan systemet och kunden, för att lyckas med syftet, nämligen att förbättra kundens läkemedelsanvändning och öka patientsäkerheten.

Syftet med Elektroniskt expertstöd (EES) är att stötta farmaceuten i lämplighetsbedömningen som utförs vid receptexpedition på apotek. EES kan på så sätt förbättra läkemedelsanvändningen och öka patientsäkerheten.

Du ska alltid skicka alla dina frågor till din egen organisations it-support. Om de inte kan svara skickar de frågan vidare till vår kundtjänst. 

Analysen omfattar kundens alla elektroniskt sparade recept. En förutsättning för att recepten ska tas med i analysen är att det finns uttag kvar eller att läkemedlet nyligen är uthämtat och patienten beräknas har läkemedel kvar hemma. Analysen omfattar alla aktiva recept (nyutskrivna recept, recept som är expedierade någon/några gånger) samt inaktiva (slutexpedierade, utgångna) recept där det beräknas finnas läkemedel kvar hemma.

Makulerade recept ingår bara i EES analysen om något uttag eller korrigering gjorts. EES innehåller alla produkter som är klassade som registrerade läkemedel och kan därmed inte analysera andra produkttyper som till exempel licensläkemedel och naturläkemedel. Detta tydliggörs i EES för farmaceuten med texten ”EES-kontroll ej genomförd”. 

På Läkemedelsverkets webbplats finns en lista med de receptfria läkemedel som är tillåtna för försäljning utanför apotek.

E-hälsomyndigheten erbjuder en webbutbildning i Elektroniskt expertstöd, den kan man hitta här: https://elektronisktexpertstod.se/

Farmaceuten har samma farmaceutiska ansvar både med och utan EES. EES fungerar som ett stöd vid lämplighetskontrollen av läkemedel och utgör ett av de olika hjälpmedel som farmaceuten kan använda för att bedöma rimligheten vid en receptexpedition.

Det finns fyra olika situationer som gör att ovanstående situation kan uppstå.

Orsakskod

Orsak klartext

Beskrivning när detta uppstår

1

EES-kontroll ej genomförd

När läkemedlet inte har kontrollerats i någon regelkategori.

2

Doseringskontroll – ej genomförd   

När doseringen inte har kunnat kontrolleras på receptet, men är kontrollerat i övriga regelkategorier.

 

3

Interaktionskontroll – ej genomförd

När läkemedlet inte finns i interaktionskällan men är kontrollerat i alla andra regelkategorier i EES.

4

Endast interaktionskontroll är genomförd 

När läkemedlet endast är kontrollerat i interaktionskällan men inte i någon annan regelkategori.

Kvaliteten i systemet säkerställs genom ett kontinuerligt arbete med kliniska expertgrupper (bestående av specialistläkare inom pediatrik, neonatologi, klinisk farmakologi, geriatrik, internmedicin, psykiatri, äldrepsykiatri, allmänmedicin) och ständig bevakning av förändringar i svensk och internationell farmaceutisk och medicinsk litteratur. Utifrån detta anpassas innehållet till de nyaste vetenskapliga rönen. Se även fråga nedan angående referenser.

EES är klassad som ett nationellt medicinskt informationssystem (NMI) enligt Läkemedelsverkets föreskrifter. Därmed krävs en klinisk utvärdering för att visa att produkten gör det vi säger att den gör, det vill säga stödjer farmaceuten i den farmakologiska kontrollen vid receptexpeditionen.

Innehållet i EES uppdateras löpande. Följande referenser används vid kvalitetssäkring av innehållet.

• FASS/SPC (www.fass.se; www.lakemedelsverket.se)

• Janusmed interaktioner (www.janusinfo.se)

• EMA – European Medicines Agency

• Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

• Nationella behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och SBU

• BNF for children (British National Formulary)

• Lexicomp online (Pediatric Dosage Handbook)

• Martindale: The Complete Drug Reference

• Läkemedelsboken (http://lakemedelsboken.se)

• Stockley´s Drug Interactions

Varannan vecka undersöks vilka nya läkemedel som har kommit in på den svenska marknaden och därefter påbörjas processen med att lägga in dem i EES. Detta inkluderar även nya substanser och tillhörande information kring hög dos och dubbelmedicinering. Normalt är nya läkemedel inlagda inom tre månader från att de kom ut på den svenska marknaden.

SPC/FASS är ibland inte tillräckligt specifik avseende barn och äldre. De värden som finns i EES tas fram i samråd med kliniska expertgrupper, inom respektive område. Dessa värden baseras både på expertgruppernas kliniska erfarenhet och på internationell litteratur. De gränser som finns i EES kan därför skilja sig ifrån SPC/FASS.

När det gäller hög dos, signalerar EES när den förskrivna dosen överskrider den maximal dygnsdos, oavsett indikation, som ett läkemedel har. Mycket sällsynta indikationer är dock undantagna från detta gränsvärde.

Många synonyma preparat har enligt SPC/FASS olika dosrekommendationer men gränserna harmoniseras substansvis i EES. Detta innebär att det förekommer olika gränsvärden i SPC/FASS respektive EES.

Elektroniskt expertstöd ger idag signaler inom olika kategorier. Inom kategorierna äldre och barn ingår både åldersvarning samt hög dos.

  • Hög dos
  • Äldre
    • Hög dos
    • Åldersvarning
  • Barn
    • Hög dos
    • Åldersvarning
  • Könsspecifik läkemedelsbehandling
  • Dubbelmedicinering
  • Läkemedelsinteraktioner
  • Påverkar sjukdom

Separata tjänster:

  • Fosterpåverkan
  • Amning

Det förekommer mindre variationer mellan systemleverantörerna i hur man benämner de olika kategorierna. En del expeditionssystem har ”buntat” ihop de olika kategorierna inom barn respektive äldre. I stället för att skilja mellan åldersvarning och hög dos för dessa grupper benämns dessa enbart Barn respektive Äldre.

I webbgränssnittet som E-hälsomyndigheten tillhandahåller finns det två flikar med de separata tjänsterna Kontrollera Fosterpåverkan och Amning.

Stängda signaler finns kvar att titta på under fliken Avslutade signaler så länge de är aktuella.

Hur länge anses signalerna aktuella?

  • Signaler som utgår från ett recept (Hög dos, Barn, Äldre och Könsspecifikt) finns kvar så länge receptet är aktuellt, när receptet blir inaktuellt försvinner signalen.
  • Signaler som utgår från två recept (Interaktioner, Dubbelmedicinering och Påverkar sjukdom) finns kvar så länge minst ett recept är aktuellt. Om ett av recepten blivit inaktuellt finns signalen kvar under den tid som kunden förväntas ha läkemedel kvar hemma.

Anledningen till detta är att bara relevanta signaler ska visas och därmed minska på ”signalbruset”.

Det är receptläget vid just det ögonblicket när analysen görs som genererar signalerna. Det vill säga att varje gång EES startas görs en ny analys.

Analysen omfattar recept som är helt nya, recept som är expedierade någon/några gånger samt slutexpedierade/utgångna recept där det beräknas finnas läkemedel kvar hemma. Recept som är inaktuella genererar bara signal om de påverkar något annat läkemedel på ett aktuellt recept, med andra ord signal från kategorierna Dubbelmedicinering, Interaktioner och Påverkar sjukdom. Det betyder att alla signaler som endast gäller ett enskilt läkemedel såsom Hög dos och olämpligt på grund av ålder inte genereras för inaktuella recept.

Detta för att bara visa relevanta signaler. Det här medför att om situationen har förändrats när en ny analys görs (exempelvis ett recept är slutexpedierat) kan det bli ett annat resultat av analysen. Skulle ett nytt recept förskrivas (med samma problematik) genereras givetvis en ny signal för det enskilda läkemedlet.

Observera! Makulerade recept ingår bara i EES analysen om minst ett uttag.

Alla signaler kan vara viktiga för den enskilda kunden. Man måste hantera varje kund individuellt. Vi rekommenderar att farmaceuten i dialog med kunden går igenom de signaler som hör ihop med den aktuella expeditionen och avslutar dessa. Detta för att farmaceuten vid nästa expedition inte ska behöva lägga tid på att diskutera samma frågeställningar igen. Sett ur kundens perspektiv finns det också vinster med att avsluta signaler för att inte behöva gå igenom samma diskussion flera gånger. Avslutade signaler finns beroende av expeditionssystem under fliken ”Avslutade signaler” eller ”Stängda signaler”.

För att avsluta en signal är det obligatoriskt att ange en av de valbara stängningsåtgärderna. Kompletterande kommentar i form av fritext är frivilligt.

Här på E-hälsomyndighetens webbplats finns ett utbildningsdokument ”Flöde webbgränssnitt” som beskriver hur du stänger signaler i webbgränssnittet som E-hälsomyndigheten tillhandahåller.

Använder du inte webbgränssnittet från E-hälsomyndigheten får du höra med din systemleverantör hur du ska gå tillväga för att stänga en signal.

Främsta anledningen till att stänga signaler är att det underlättar för nästa farmaceut som då inte behöver ta upp samma sak med kund eller förskrivare igen.

Om det ändå uppkommer frågor kring tidigare stängda signaler så finns de att titta på under fliken Avslutade signaler så länge de är aktuella.

EES-analysen är en ögonblicksbild som är till för att ge farmaceuten stöd i den farmakologiska kontrollen vid receptexpeditionen. Då EES gör en ny analys varje gång det startas är det viktigt att stänga de signaler som ska stängas vid receptexpeditionen.

Om farmaceuten vid stängning anser att val av stängningsorsak behöver kompletteras så finns möjlighet att komplettera med en kommentar i fritext om maximalt 100 tecken. Finns det annan information som framkommit vid expeditionsarbetet som kan behövas vid nästa expedition kan det vara lämpligt att dokumentera det i receptexpeditionssystemet.

För E-hälsomyndigheten innebär detta att göra en förändring av befintliga produktionsdata. För att genomföra denna förändring krävs att uppdateringen först godkänns internt i en granskningsprocess som till stor del bygger på en risk-nytta analys, där patientsäkerhet värderas högt.

Ett exempel på en händelse där vi tidigare har korrigerat produktionsdata berodde på att ett felaktigt personnummer var angivet i kommentarsfältet på EES. Denna händelse bedömdes ha hög risk för allvarlig påverkan på patientsäkerheten och en ändring gjordes därför.

Om förfrågan däremot handlar om att man i efterhand upplever att man stängt fel signal alternativt stängt med fel stängningsåtgärd bedöms vanligen dessa händelser ha ringa påverkan på patientsäkerheten och uppdatering av produktionsdata beviljas därför inte. Det viktigaste är att farmaceuten ändå upplever att kunden fått korrekt rådgivning.

Ofta beror det på att fältet daglig mängd inte är ifyllt eller att det är ifyllt med en felaktig mängd. EES utgår från information om dygnsdos i första hand från fältet daglig mängd. Om receptet är nytt eller om farmaceuten kryssar i att daglig mängd inte går att ange körs ”Dostexttolken”, ett program som kan tolka de flesta doseringarna. Det förutsätter att doseringen innehåller tolkningsbara uppgifter. Exempel på icke tolkningsbara uppgifter är ”enligt tidigare ordination” eller mycket långa doseringstexter. Nedan följer exempel på hur två olika doseringstexter tolkas.

Ondansetron tabletter 4 mg:

  • Doseringstext: 1–2 tabletter max 8 gånger dagligen mot illamående.
    Den dagliga mängden enligt dostexttolken blir 16 tabletter = 64 mg.
    EES signalerar för hög dos, eftersom maximal dygnsdos är 32 mg.
  • Doseringstext: 1–2 tabletter dagligen max 8 tabletter dagligen mot illamående.
    Den dagliga mängden enligt dostexttolken blir 8 tabletter = 32 mg.
    EES kommer inte att ge någon signal, eftersom maximal dygnsdos inte överskrids.

För kompletterande information se avsnittet ”Hög dos” i webbutbildningen;

https://elektronisktexpertstod.se/