Den 1 maj 2021 ersätter Nationella läkemedelslistan de två registren Receptregistret och Läkemedelsförteckningen.

När en förskrivare (till exempel läkare, sjuksköterska eller veterinär) skickar iväg ett e-recept från sin dator hamnar det i Receptregistret. Samtliga apotek i Sverige kan sedan hämta den information som behövs för att kunna lämna ut receptet.

När ett apotek sedan har lämnat ut ett recept hamnar den uppgiften i registret Läkemedelsförteckningen. Med patientens samtycke kan vården och apoteken se vilka recept en patient har hämtat ut de senaste 15 månaderna.

Uppgifterna som i dag finns i dessa två register flyttas över till det nya registret Nationella läkemedelslistan. Det sker den 1 maj 2021..

Nationella läkemedelslistan är ett nytt register och en rikstäckande informationskälla som ska ge vården, apoteken och patienten tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel i Sverige. Lag om nationell läkemedelslista träder i kraft den 1 maj 2021.

Den nya lagen om nationella läkemedelslistan och andra lagändringar börjar gälla den 1 maj 2021. Då driftsätter E-hälsomyndigheten det nya registret och det  blir möjligt för vård och apotek att ansluta sig. Två år senare, den 1 maj 2023, ska samtliga vård- och apoteksaktörer ha anslutit sina system till Nationella läkemedelslistan.

Ett övergripande mål med Nationella läkemedelslistan är att skapa en samlad källa av en patients samtliga förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor samtidigt som patientens behov av integritetsskydd tillgodoses.

Nationella läkemedelslistan ske ge de som arbetar inom vården och apoteken samt patienten själv en samlad och aktuell bild av patientens läkemedelsbehandling. Registret ska ge en bild av patientens läkemedelsbehandlingar, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel. Det som visas är information om förskrivna och uthämtade läkemedel.

Förbättrad patientsäkerhet:
Felaktig läkemedelsanvändning – dubbelmedicinering, interaktioner och läkemedelsbiverkningar – kan upptäckas och åtgärdas vid ordination och expedition.

Effektiva arbetsprocesser:
Snabbare läkemedelsgenomgångar med högre kvalitet tack vare färre källor.

Ökad patientdelaktighet:
Patienten kan se aktuell information om egna läkemedelsbehandlingar och kan påverka vem som får tillgång till informationen.

Försvårar missbruk och manipulation:
Patienter kan inte längre röra sig mellan flera läkare för att få olämpliga läkemedel förskrivna.

Förbättrade uppföljningsmöjligheter:
Bättre uppföljning och styrning, till exempel genom att ordinationsorsak införs.

Vid utvecklingen av den nationella läkemedelslistan samarbetar E-hälsomyndigheten med ett flertal myndigheter och organisationer: bland andra SKR, Inera, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Apoteksförening. Vi har också referensgrupper med representanter för patient- och brukarorganisationer, vård- och apotekspersonal samt systemleverantörer. Allas perspektiv behövs.

Enligt lagen ska Nationella läkemedelslistan omfatta förskrivna och uthämtade läkemedel och varor i Sverige. E-hälsomyndigheten tar så långt det är möjligt höjd för att kunna utveckla Nationella läkemedelslistan med hänsyn till eventuella framtida förändringar i lagstiftningen.

Enligt lagstiftningen som den ser ut nu, kommer registret inte att innehålla rekvisitionsläkemedel från öppen- och slutenvården, EU-recept och rekvirerade vacciner. Inte heller information från patienten samt så kallad uppmärksamhetsinformation från vård och apotek, ingår.

Den totala kostnaden för att anpassa vårdaktörernas system blir, enligt preliminära bedömningar som tidigare genomförts för systemleverantörer, 264 miljoner kronor, och för apoteksaktörernas system 44 miljoner kronor.

Ungefär hälften av systemleverantörerna uppgav att vård- och apoteksaktörerna sannolikt får stå för en del av den totala kostnaden. I så fall får vårdaktörerna betala 99 miljoner kronor och apoteksaktörerna 22 miljoner kronor, utöver den ordinarie systemkostnaden, vilket framkommit i dialog med systemleverantörerna.

I den fördjupade förstudien som lämnades till regeringen våren 2018 har vi identifierat flera insatser som krävs för att Nationella läkemedelslistan ska uppnå en hög nivå av säkerhet. Det rör sig till exempel om tekniska it-säkerhetsåtgärder, som att etablera en reservdatahall enligt totalförsvarets krav.