Den Nationella läkemedelslistan ersätter de idag existerande registren Receptregistret och Läkemedelsförteckningen och ska i stort innehålla samma uppgifter som dessa. Receptregistret och Läkemedelsförteckningen drivs och förvaltas av E-hälsomyndigheten.

När en förskrivare (till exempel läkare, sjuksköterska eller veterinär) skickar iväg ett e-recept från sin dator hamnar det i Receptregistret. Samtliga apotek i Sverige kan sedan hämta den information som behövs för att kunna lämna ut receptet.

När ett apotek sedan har lämnat ut ett recept hamnar den uppgiften i registret Läkemedelsförteckningen. Med patientens samtycke kan vården och apoteken se vilka recept en patient har hämtat ut de senaste 15 månaderna.

Uppgifterna som idag finns i dessa två register migreras över till det nya registret Nationella läkemedelslistan.

Nationella läkemedelslistan blir en rikstäckande informationskälla som ska ge vården, omsorgen, apoteken och patienten tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel i Sverige.

Den nya lagen om Nationella läkemedelslistan och andra lagändringar börjar gälla den 1 juni 2020. Då ska E-hälsomyndigheten vara klar med den tekniska lösningen och det ska vara möjligt för vård och apotek att ansluta sig. Två år senare, den 1 juni 2022, ska samtliga vård- och apoteksaktörer ha anslutit sina system till Nationella läkemedelslistan.

Ett övergripande mål med den Nationella läkemedelslistan är att skapa en samlad källa av en patients samtliga förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor samtidigt som patientens behov av integritetsskydd tillgodoses.

Nationella läkemedelslistan ske ge de som arbetar inom vården, omsorgen och apoteken samt patienten själv en samlad och aktuell bild av patientens läkemedelsbehandling. Registret ska ge en bild av patientens läkemedelsbehandlingar, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel. Det som visas är information om förskrivna och uthämtade läkemedel.

Förbättrad patientsäkerhet:
Felaktig läkemedelsanvändning – dubbelmedicinering, interaktioner och läkemedelsbiverkningar – kan upptäckas och åtgärdas vid ordination och expediering.

Effektiva arbetsprocesser:
Snabbare läkemedelsgenomgångar med högre kvalitet tack vare färre källor.

Ökad patientdelaktighet:
Patienten kan se aktuell information om egna läkemedelsbehandlingar och kan påverka vem som får tillgång till informationen.

Försvårar missbruk och manipulation:
Patienter kan inte längre röra sig mellan flera läkare för att få olämpliga läkemedel förskrivna.

Förbättrade uppföljningsmöjligheter:
Bättre uppföljning och styrning, till exempel genom att ordinationsorsak införs.

Vid utvecklingen av den nationella läkemedelslistan samarbetar eHälsomyndigheten med ett flertal myndigheter och organisationer: bland andra SKL, Inera, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Apoteksförening. Vi planerar även att skapa referensgrupper med representanter för patient- och brukarorganisationer, vård- och apotekspersonal samt systemleverantörer. Allas perspektiv behövs för att listan ska bli så bra som möjligt.

Enligt lagen ska Nationella läkemedelslistan omfatta förskrivna och uthämtade läkemedel och varor i Sverige. Vårt mål är dock att åstadkomma en hållbar lösning för Nationella läkemedelslistan. eHälsomyndigheten tar naturligtvis höjd, så långt det är möjligt, för att kunna utveckla Nationella läkemedelslistan med hänsyn till eventuella framtida förändringar i lagstiftningen.

Enligt nuvarande lagstiftning kommer registret inte att innehålla rekvisitionsläkemedel från öppen- och slutenvården, EU-recept och rekvirerade vacciner. Inte heller information från patienten samt så kallad uppmärksamhetsinformation från vård och apotek.

Den totala kostnaden för att anpassa vårdaktörernas system blir, enligt preliminära bedömningar som tidigare genomförts för systemleverantörer, 264 miljoner kronor, och för apoteksaktörernas system 44 miljoner kronor.

Ungefär hälften av systemleverantörerna uppgav att vård- och apoteksaktörerna sannolikt får stå för en del av den totala kostnaden. I så fall får vårdaktörerna betala 99 miljoner kronor och apoteksaktörerna 22 miljoner kronor, utöver den ordinarie systemkostnaden, vilket framkommit i dialog med systemleverantörerna.

I den fördjupade förstudien som lämnades till regeringen våren 2018 har vi identifierat flera insatser som krävs för att Nationella läkemedelslistan ska uppnå en hög nivå av säkerhet. Det rör sig till exempel om tekniska it-säkerhetsåtgärder, som att etablera en reservdatahall enligt totalförsvarets krav. Beskriv vad som görs inom ramen för pågående program.