Nationella läkemedelslistan är ett register som ger hälso- och sjukvården, apoteken och patienten en gemensam och aktuell bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor (förbrukningsartiklar, teknisk sprit samt livsmedel till barn under 16 år). Registret regleras av lagen om nationell läkemedelslista och tas fram av E-hälsomyndigheten på uppdrag av regeringen.

Lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista och andra lagändringar gäller sedan den 1 maj 2021. Nationella läkemedelslistan ska ge alla tillgång till samma aktuella information om en patients läkemedelsbehandling – vården, apoteken och patienten själv.

Alla system som används för att förskriva eller expediera läkemedel och andra varor till människor ska vara anpassade till Nationella läkemedelslistans nya teknik senast den 1 maj 2023. Den nya tekniken medför exempelvis möjlighet att hålla förskrivnings- och uttagsinformationen i registret aktuell, så det är först när alla system är anpassade som alla fördelar med Nationella läkemedelslistan får effekt.

Med Nationella läkemedelslistan får hälso- och sjukvården, apoteken och patienten en gemensam och aktuell bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor (förbrukningsartiklar, teknisk sprit och livsmedel till barn under 16 år). En uppdaterad lista med patientens förskrivningar och uttag leder till en ökad patientsäkerhet.

Nationella läkemedelslistan ger personalen inom hälso- och sjukvården och på apoteken samt patienten själv en gemensam och aktuell bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Registret ger samma information om patientens läkemedelsbehandlingar, oavsett var i landet patienten har fått förskrivningen eller hämtat ut sina läkemedel.

Felaktig läkemedelsanvändning som dubbelmedicinering, interaktioner och läkemedelsbiverkningar kan upptäckas och åtgärdas vid ordination och expedition.

Effektiva arbetsprocesser

Snabbare läkemedelsgenomgångar i vården med högre kvalitet tack vare färre källor.

Ökad patientdelaktighet

Patienten kan se aktuell information om sina egna läkemedelsbehandlingar och kan påverka vem som får tillgång till informationen.

Försvårar missbruk och manipulation

Patienter kan inte längre röra sig mellan flera läkare för att få olämpliga läkemedel förskrivna.

Förbättrade uppföljningsmöjligheter

Förskrivare får bättre verktyg för att följa upp en patients behandling, till exempel genom att behandlingsorsak införs.

Enligt lagen om nationella läkemedelslistan ska registret Nationella läkemedelslistan omfatta förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor i Sverige.

E-hälsomyndigheten har så långt det är möjligt tagit höjd för att kunna utveckla Nationella läkemedelslistan med hänsyn till eventuella framtida förändringar i lagstiftningen.

Det framgår av lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista. Lagen reglerar vad Nationella läkemedelslistan får innehålla och hur informationen i registret får hanteras.

Enligt lagstiftningen som den ser ut nu, ska registret inte innehålla rekvisitionsläkemedel från öppen- och slutenvården, EU-recept och rekvirerade vacciner. Inte heller information från patienten samt så kallad uppmärksamhetsinformation från vård och apotek ingår.

E-hälsomyndigheten har så långt det är möjligt tagit höjd för att kunna utveckla Nationella läkemedelslistan med hänsyn till eventuella framtida förändringar i lagstiftningen.

Nationella läkemedelslistan ersätter receptregistret (Receptdepå human) och registret med uthämtade läkemedel (läkemedelsförteckningen, LF).

Före den 1 maj 2021 hamnade e-recept som en förskrivare, till exempel en läkare eller sjuksköterska, skickade från sin dator i receptregistret. Samtliga apotek i Sverige kunde sedan hämta den information som behövdes för att lämna ut varan.

När ett apotek lämnade ut ett recept hamnade den uppgiften i registret läkemedelsförteckningen. Med patientens samtycke kunde vården och apoteken se vilka recept en patient hade hämtat ut de senaste 15 månaderna. Från och med den 1 maj 2021 sparas uppgifterna i fem år i Nationella läkemedelslistan.

Uppgifterna i dessa två register finns i ett nytt register från den 1 maj 2021.

För att kommunikationen mellan vårdens, apotekens och E-hälsomyndighetens system ska fungera innan alla använder Nationella läkemedelslistans nya gränssnitt, används en så kallad transformator.

Den gör att vård- och apotekssystem kan hämta och skapa information i registret Nationella läkemedelslistan med de tjänstegränssnitt som har använts för registrets föregångare receptregistret och läkemedelsförteckningen.

I Nationella läkemedelslistan skickas recept och all information via det så kallade FHIR- gränssnittet. FHIR (Fast Healthcare Interoperability Resources) är en e-hälsostandard som används för att standardisera hur man utbyter information mellan olika system. I detta fall sker utbytet mellan E-hälsomyndigheten och ett journal- eller ett expedieringssystem.

Vid utvecklingen av Nationella läkemedelslistan har E-hälsomyndigheten samarbetat med ett flertal myndigheter och organisationer, bland andra SKR, Inera, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Apoteksförening. Myndigheten har också referensgrupper med representanter för patient- och brukarorganisationer, vård- och apotekspersonal samt systemleverantörer. Allas perspektiv behövs.

E-hälsomyndigheten använder flera kanaler för att informera såväl invånare, som personal och beslutsfattare i hälso- och sjukvården och på apotek samt systemägare och systemleverantörer. Exempelvis används E-hälsomyndighetens webbplats och sociala medier för att berätta om Nationella läkemedelslistan.

På E-hälsomyndighetens webbplats finns utbildningar som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal respektive apotekspersonal. I samma kanal finns foldrar som riktar sig till invånare/patienter, till hälso- och sjukvårdspersonal och till apotekspersonal. Utöver det finns filmer, nyhetsbrev, affischer med mera om Nationella läkemedelslistan.

Om ett system i en kommun ska ansluta till Nationella läkemedelslistan eller inte beror på varifrån systemet hämtar sin information. Det finns tre alternativ:

1. Ett system som inte alls visar, förskriver eller ändrar i recept behöver inte vara anpassat till Nationella läkemedelslistan.
2. Ett system behöver inte vara ett journalsystem för att ansluta till Nationella läkemedelslistan. Fristående förskrivningssystem så som Pascal och alfa e-recept, samt system som bara visar förskrivningar utan möjlighet att ändra eller förskriva något, måste vara anpassade till Nationella läkemedelslistan.
3. Ett journalsystem som idag visar, förskriver eller ändrar i recept måste anpassas till Nationella läkemedelslistan under övergångsperioden.

Behörig personal som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård har tillgång till Nationella läkemedelslistan på samma sätt som personal i regional hälso-och sjukvård. Det är:

• sjuksköterskor med behörighet att förskriva läkemedel och andra varor som lämnas ut på apotek.
• viss hälso- och sjukvårdspersonal utan förskrivningsrätt, exempelvis sjuksköterskor och dietister.

En förändring är att de pdf-utskrifter som finns i dag får ett nytt utseende i slutet av 2021.

I maj 2020 beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, om att senarelägga ikraftträdandet av lagen om nationell läkemedelslista med elva månader till den 1 maj 2021.

Anledningen var att coronapandemin medförde så stora belastningar på hälso- och sjukvården att det var svårt för regionerna att hinna utveckla och ansluta sina system till ett nytt register.

Alla aktörer som använder Nationella läkemedelslistans tjänstegränssnitt måste även använda E-hälsomyndighetens säkerhetslösning. Aktörerna ska vara anslutna till Nationella läkemedelslistan via de nya gränssnitten och säkerhetslösningen senast den 1 maj 2023.

Mer om E-hälsomyndighetens säkerhetslösning finns att läsa här på E-hälsomyndighetens webbplats under Meny/Anslut och utveckla.

Det ställs höga krav på att invånarnas uppgifter i Nationella läkemedelslistan skyddas – endast personal som är behörig får se informationen om patientens recept och uttag. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver patientens samtycke för att se informationen, förutom i undantagsfall, till exempel om patienten befinner sig i en nödsituation.

I den digitala tjänsten Läkemedelskollen kan patienten även dölja recept och andra uppgifter för personal inom hälso- och sjukvården. Tänk på att om man väljer att dölja uppgifter kan det bli svårare för läkaren att göra en bedömning av läkemedelsbehandlingarna, till exempel att kunna undvika läkemedel som motverkar eller reagerar negativt med varandra.