För dig som forskare, innovatör och beslutsfattare
Hälsodata som samlats in för ett ändamål, exempelvis vård, kan även användas för forskning, innovation och beslutsfattande. Uppgifterna kommer oftast från vårdkontakter, men kan också hämtas från kliniska prövningar och enkätundersökningar.
Tillåten användning av hälsodata enligt EHDS-förordningen
EHDS-förordningen anger tydliga riktlinjer för när hälsodata får användas. Några exempel är:
- som underlag för beslut vid samhällsinsatser, till exempel vid en pandemi
- till forskning och statistik
- för allmänhetens bästa.
Förbjuden användning av hälsodata
Hälsodata får inte användas för syften som kan skada en individ eller en grupp. Exempel på detta är
- användning som leder till negativa rättsliga, ekonomiska eller sociala konsekvenser för en person
- användning i marknadsföringssyften.
Personuppgifter ska skyddas
När hälsodata används för forskning och andra sekundära ändamål ska data anonymiseras eller pseudonymiseras.
Att data pseudonymiseras innebär att de inte kan kopplas direkt till en person. Det krävs extra information för att kunna identifiera en person, som en kodnyckel som förvaras separat och som användaren av halosata inte har tillgång till.
Rätten att neka delning av hälsodata
Om en patient inte vill att hälsodata ska användas för andra ändamål än vård kan de meddela detta. Personens uppgifter kommer då inte att delas, förutom i vissa specifika undantagssituationer för viktiga samhällsintressen. Ett sådant exempel skulle kunna vara allvarliga hot mot hälsan.
Nationellt ansvar för hälsodata för forskning och innovation
Varje land ska ha en organisation som hanterar hälsodata för andra ändamål än vård. I Sverige har Socialstyrelsen uppdraget att förbereda för att bli organ för tillgång till hälsodata (Health Data Access Body – HDAB).
Ansöka om tillgång till hälsodata för forskning
När EHDS-förordningen har införts måste de aktörer som lagrar hälsodata rapportera sin data till organet för tillgång till hälsodata (HDAB). Utifrån detta skapar HDAB en datasetkatalog, som forskare sedan kan använda för att söka efter relevant data för forskning.
För att en sådan katalog ska vara användbar kommer alla hälsodata att behöva beskrivas enligt vissa parametrar. Därigenom skapas metadata som gör att forskare kan söka i katalogen.
En forskare från Sverige eller ett annat EU-land kan ansöka om tillgång till svenska hälsodata. Om ansökan godkänns får forskaren arbeta med hälsodatan i en säker miljö där datan är anonymiserad eller pseudonymiserad. Forskaren kan sedan använda bearbetade resultat i sitt forskningsarbete.
Relaterad information
-
Förberedelser i Sverige -
Förberedelser i Norden -
Förberedelser inom EU -
För dig som jobbar inom hälso- och sjukvården -
Utredning: Uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (regeringen.se) -
Förordning om det europeiska hälsodataområdet -
Socialstyrelsen förbereder för rollen som HDAB