Regeringsuppdrag

Regeringen har gett E-hälsomyndigheten och Tillväxtverket i uppdrag att analysera och föreslå hur medel kan fördelas till leverantörer av de system som används av föreningar som omfattas av Fritidskortet.

Myndigheterna ska ta fram ett förslag på hur medlen kan fördelas till leverantörer av föreningssystem, som används av föreningar som omfattas av fritidskortet. En utgångspunkt är att stödet ska ges till de leverantörer som utvecklar, eller har utvecklat, de tekniska förutsättningar som krävs för att integrera sitt system mot E‑hälsomyndighetens digitala tjänst för fritidskort.

Visionen var en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) från 2016.

Gemensam vision – gemensam kraftsamling

Den gemensamma visionen gick ut på att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter med syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd. 

Samordningskansli för e-hälsofrågor

Som ett stöd i arbetet med visionen har E-hälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen, tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner bemannat ett samordningskansli. Kansliet har stöttat den gemensamma styr- och samverkansorganisationen med bland annat omvärldsbevakning och beslutsunderlag.

Det syfte som låg till grund för Vision e-hälsa 2025 finns fortfarande kvar, men i och med en stor teknisk utveckling och ändrade förutsättningar har regeringens och SKR:s arbete mer kommit att inriktas på dialog mellan centrala aktörer.  

Genom dialogforumet Forum för framtidens hälso- och sjukvård och socialtjänst är ambitionen att skapa en gemensam bild av den utveckling som sker, dela erfarenheter och identifiera områden för fortsatt arbete.

I regleringsbrevet för 2025 fick E-hälsomyndigheten i uppdrag att ansvara för ett samordningskansli för forumet. 

Ur regleringsbrevet för 2025:
"E-hälsomyndigheten ska för statens räkning ansvara för det samordningskansli som beskrivs i överenskommelsen Forum för framtidens hälso- och sjukvård och socialtjänst som regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har beslutat om (S2024/01658)"

E-hälsomyndigheten har haft i uppdrag att ta fram och tillgängliggöra en sammanhållen infrastruktur för identitets- och behörighetshantering inom hälso- och sjukvården. Arbetet har skett i samverkan med Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och inom ramen för Ena – Sveriges digitala infrastruktur.

Behörighetshantering kräver idag mycket arbete hos många organisationer, även vårdgivare. Det finns ingen gemensam hantering av behörigheter inom sektorn, vilket gör delning av data mellan organisationer problematiskt. Problemet blir än mer omfattande när det europeiska hälsodataområdet (EHDS) införs och delning av hälsodata mellan vårdgivare blir obligatoriskt.

En federativ struktur

Syftet med uppdraget har varit att skapa förutsättningar för en effektiv och säker identitets- och behörighetskontroll inom den digitala infrastrukturen. Organisationer som vill dela data med varandra behöver kunna lita på behörighetsgrundande information. Lösningen bygger på en federativ struktur, med gemensamma regler och ramverk. Infrastrukturen ska kunna användas av både privata och offentliga vårdgivare.

E-hälsomyndigheten ser till att hälso- och sjukvårdens behov tillgodoses i framtagande av Enas infrastruktur. Den kommer att användas för införandet av EDHS, men ska också kunna användas för annan delning av data mellan organisationer. Arbetet bedrivs tillsammans med bland annat Inera AB, Internetstiftelsen och regionerna.

E-hälsomyndigheten har haft regeringens uppdrag att bygga upp en nationell funktion för interoperabilitet inom hälso- och sjukvården. I korthet innebär interoperabilitet att göra det möjligt att dela data.

Nationell funktion för interoperabilitet

Den nationella funktionen för interoperabilitet är en viktig del i det arbetet som pågår med att utveckla den nationella digitala infrastrukturen för hälso- och sjukvården.

Konkret ska den nationella funktionen för interoperabilitet identifiera prioriterade områden för standardisering i sektorn och underlätta framtagning och användning av implementationsnära specifikationer.

Funktionen består av:

• Samordnande verksamhet inom E-hälsomyndigheten.
• Nationellt råd för interoperabilitet inom hälsa, vård och omsorg.
• Operativa arbetsgrupper med deltagare från sektorns olika aktörer.

Nationellt råd för interoperabilitet

Det Nationella rådet för interoperabilitet i hälso- och sjukvårdssektorn har haft i uppdrag att identifiera och prioritera nationella behov av standardisering och ta fram en plan för att realisera de prioriterade behoven.

Interoperabilitet – förmåga att samverka

Interoperabilitet handlar om förmågan hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att följa överenskomna regler.

Implementationsnära specifikationer syftar till att definiera och strukturera hur data lagras i it-system samt hur data kommuniceras mellan olika it-system.

Specifikationerna är beskrivningar som är detaljerade och strukturerade på en nivå som gör dem redo för implementation i it-system. Vid utformningen av implementationsnära specifikationer är alla aspekter av interoperabilitet lika viktiga och ska beaktas:

• juridiska,
• organisatoriska
• semantiska
• tekniska.

För framtagande av implementationsnära specifikationer, kommer olika operativa arbetsgrupper att tillsättas med deltagare från sektorns aktörer.

Under 2025 fortsatte E-hälsomyndigheten arbetet med att genomföra en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. Arbetet har även förberett för att Sverige ska genomföra förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS) rörande primäranvändning. 

Komponenter som krävs för EHDS prioriteras

I uppdraget har ingått att påbörja utvecklingen av grundläggande komponenter och strukturer, till exempel tillgångstjänster som gör det möjligt för patienter att utöva sina rättigheter enligt EHDS, inklusive fullmaktstjänster för patienters ombud. 

Prioriterat har varit de komponenter som krävs för att Sverige ska leva upp till bestämmelserna i EHDS om primäranvändning.

Inom ramen för uppdraget har E-hälsomyndigheten bland annat börjat utvecklingen av ett patientdataindex som gör att patientdata kan hittas och delas mellan vårdaktörer. Myndigheten ska också förvalta och vidareutveckla en nationell funktion för interoperabilitet inom hälso- och sjukvården samt vara nationell kontaktpunkt för e-hälsa och säkerställa ett system för gränsöverskridande e-recept och patientöversikter.