Pandemin har både accelererat och bromsat utvecklingen inom e-hälsa

Coronapandemin har fungerat både som gas och broms på e-hälsoområdet. Det visar E-hälsomyndighetens Årsrapport 2020 som belyser digitaliseringen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Av rapporten framgår också att befintliga nationella kvalitetsregister har använts på delvis nya sätt för att följa och planera vård och omsorg.

Rapporten visar att det i första hand är användningen av befintliga digitala lösningar som ökat under pandemin. Exempelvis har videobesöken inom vården och omsorg haft en stark tillväxt under året.

– De investeringar som gjorts tidigare i digitala lösningar har samhället kunnat dra nytta av under coronapandemin. Digitala möten och användningen av e-tjänster som 1177.se har ökat markant. Samtidigt har pandemin haft en hämmande effekt när planerade it-projekt har skjutits på framtiden, säger Max Herulf, läkare och utredare på E-hälsomyndigheten.

Allmänheten kan följa utvecklingen när data används på nya sätt

Rapporten beskriver också hur data som samlas in i vården har använts på delvis nya sätt under pandemin. Ett exempel är uppgifterna i Svenska intensivvårdsregistret (SIR) där alla intensivvårdsfall registreras.

– När coronapandemin bröt ut började SIR att presentera dagliga rapporter om antalet covid-19-patienter i intensivvården. På så sätt fick allmänhet, beslutsfattare, media och forskare tillgång till anonymiserade data om antal vårdade på intensivvårdsavdelningar. Det har fungerat som ett mått på hur pandemin har utvecklats, säger Max Herulf.

Ett annat kvalitetsregister som tilldragit sig intresse under pandemin är Svenskt Perioperativt Register (SPOR), som visar i vilken grad planerade och akuta operationer minskat. Detta kan antas ge ett ungefärligt mått på hur mycket annan vård som försenats eller uteblivit på grund av pandemin.

Utvecklingen på e-hälsoområdet har pågått sedan många år i Sverige, till exempel inom ramen för arbetet med Vision e-hälsa 2025. Av rapporten framgår att detta sannolikt har spelat stor roll för samhällets förmåga att under krisen snabbt ställa om till en mer digital vård och omsorg.

Av E-hälsomyndighetens Årsrapport 2020 framgår bland annat att:

  • Ökande användning av digitala verktyg inom i vård, omsorg och socialtjänst handlar främst om befintliga lösningar som videomöten och e-tjänster för receptförnyelse, inte nyskapade innovationer även om det också förekommer.
  • Många verksamheter inom vård, omsorg och socialtjänst hade redan tekniska verktyg på plats för videomöten och pandemin blev den faktor som fick människor att börja använda dessa i större uträckning.
  • Digitala möten var något som redan tidigare användes inom kommunernas socialtjänst. Steget till att utöka användandet var inte så stort och många kommuner kom snabbt igång med att använda surfplattor på sina boenden.
  • Data som samlas in i vården har använts på nya sätt under pandemin, exempelvis uppgifterna i Svenska intensivvårdsregistret (SIR) där alla intensivvårdsfall registreras.
  • Nya tvärvetenskapliga sätt att skapa kunskap och prognoser på har fått genomslag, som automatiserad analys av stora mängder nyhetsartiklar eller detektion av virus i avloppsvatten.
  • Informationskanaler som 1177.se och krisinformation.se hade ett stort uppsving i inledningen av pandemin, liksom e-tjänster med personlig inloggning. Dessa tjänster har också på kort tid utvecklats med nya funktioner för till exempel bokning av provtagning och förmedling av provsvar.

Mer information

Max Herulf, läkare och utredare på E-hälsomyndigheten

Telefon: 010-106 08 18

E-post: max.herulf@ehalsomyndigheten.se

Årsrapport 2020 – Pandemi och e-hälsa