Sök
-
Hälsodata som samlats in för ett ändamål, exempelvis vård, kan även användas för forskning, innovation och beslutsfattande. Uppgifterna kommer oftast från vårdkontakter, men kan också hämtas från kliniska prövningar och enkätundersökningar. EHDS-förordningen anger tydliga riktlinjer för när hälsodata får användas. Några exempel är: som underlag för beslut vid samhällsinsatser, till exempel vid en...
-
Det europeiska hälsodataområdet syftar till att förbättra vårdkvaliteten, stärka patienters rättigheter och främja innovation genom säker och effektiv delning av hälsodata både inom Sverige och EU. Det europeiska hälsodataområdet (EHDS) innebär nya möjligheter. Tillgång till relevanta och nödvändiga hälsodata kan bidra till att vårdpersonal kan fatta bättre beslut. Gemensamma standarder för...
-
Det europeiska hälsodataområdet regleras i en EU-förordning som börjar tillämpas i mars 2027. Innehållet är fastställt, men vårdgivare, patienter och andra berörda aktörer kan fortfarande påverka hur reglerna genomförs. Det finns flera sätt att engagera sig: På europeisk nivå pågår arbete med att ta fram genomförandeakter som närmare specificerar hur förordningen ska införas. Du kan bidra genom...
-
Interoperabilitet innebär en förmåga eller möjlighet hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att gemensamma regler följs. Bakom begreppet ligger gemensamma regler, överenskomna standarder och standardiserade arbetssätt som gör att informationen får samma betydelse hos alla som använder den. Det kan handla om allt från...
-
Det Nationella rådet för interoperabilitet inom hälso- och sjukvård samlar experter från hela sektorn och ska identifiera och prioritera nationella behov av standardisering inom hälso- och sjukvårdssektorn. Syfte och mål Rådets huvudsakliga ansvarsområde är: Identifiera prioriterade områden för standardisering Förankra och synkronisera prioriterade behov inom det egna området i sektorn Bidra i...
-
KSI benämner och beskriver på ett enhetligt och jämförbart sätt insatser och aktiviteter inom socialtjänsten som utförs enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Om aktiviteter och insatser dokumenteras med stöd av KSI blir det lättare att planera verksamheterna utifrån det faktiska behovet av olika aktiviteter och insatser, samt behov av resurser och kompetenser. KSI kan användas för dokumentation inom...
-
Den nationella digitala infrastrukturen för hälsa, vård och omsorg skapar förutsättningar för att hälsodata kan förstås och användas oavsett var den skapades eller i vilket system den finns. Syftet är att rätt hälsodata ska finnas tillgänglig i hela vårdkedjan, oavsett var patienten får vård. Målet är att: höja kvaliteten i vården, förbättra patientsäkerheten, stärka patientens ställning,...
-
Vi läser och återkommer (vid behov) så snart vi kan.
-
Nationella läkemedelslistan blir en rikstäckande källa till information om en patients förskrivna och uthämtade läkemedel. E-hälsomyndigheten samordnar arbetet med att ta fram Nationella läkemedelslistan, på uppdrag av regeringen. Nationell källa till information En vanlig dag får hundratusen patienter något läkemedel utskrivet på recept. I dag saknas en gemensam bild av dessa patienters aktuella...
-
Alla vård- och apotekssystem som används för förskrivning eller expedition ska anpassas till nya tjänstegränssnitt senast den 1 december 2025. För vårdaktörer finns möjlighet att enbart ansluta till så kallad läsfunktion vid detta datum, fullständig anslutning ska därefter vara genomförd senast den 1 september 2028. I och med det blir det också ett krav att alla aktörer ska använda...