Regeringsuppdrag

E-hälsomyndigheten fick i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. I juni 2024 fick myndigheten därför regeringens uppdrag att göra fördjupad analys och beskriva utvecklingen av de grundläggande komponenter och strukturer som krävs för att genomföra infrastrukturen. I uppdraget ingår även att presentera detaljerade kostnadsberäkningar.

Tar vid och preciserar färdplanen

Uppdraget finns i myndighetens regleringsbrev och kan sägas vara en fortsättning på ”Färdplan för genomförandet av nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården”. Det uppdraget redovisades i april 2024.

Uppdraget gick ut på att konkret beskriva hur de grundläggande komponenter och strukturer som behövs i denna nationella digitala infrastruktur ska utvecklas och hur detta ska gå till. En utgångspunkt är att infrastrukturen ska bidra till att öka kvaliteten i vården, att förbättra patientsäkerheten, att stärka patientens ställning och att minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare.

EHDS ska prioriteras

I analysarbetet har myndigheten prioriterat komponenter och infrastruktur som är nödvändiga för att Sverige ska leva upp förordningen om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS). Utredningen inbegriper också vad som krävs om myndigheten blir e-hälsomyndighet och nationell kontaktpunkt för primäranvändning enligt EHDS.

Redovisning i tre steg

Uppdraget gavs i regleringsbrevet den 30 juni 2024, delredovisasades muntligt den 30 september och den 15 november.

E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen har kartlagt vilka resurser som finns för sjuktransporter. Utifrån det har ett förslag till plan för nationell samordning av sjuktransporter vid kriser och höjd beredskap tagits fram.

Det finns regionala, kommunala och statliga aktörer som sköter sjuktransporter och har olika ansvarsområden. Regionerna ansvarar exempelvis för sjuktransporter vid ambulanssjukvård medan statliga sjuktranportresurser kan vara aktuella vid exempelvis stora räddningsinsatser eller i Försvarsmakten. I dag finns ingen samlad bild över vilka transportresurser som finns nationellt och ingen samordning som inkluderar alla sjuktransporter i landet.

Enligt regeringsuppdraget ska myndigheterna i samverkan med berörda aktörer kartlägga och beskriva befintliga sjuktransportorganisationer och vilka resurser som finns för sjuktransporter. Kartläggningen ska omfatta både civila och militära resurser, i både offentlig och privat regi.

Skapa förutsättningar att samordna

Med kartläggningen som grund har myndigheterna fram ett förslag till plan för nationell samordning av sjuktransporter. Planen ska både ge en överblick och förutsättningar för att effektivt kunna samordna tillgängliga resurser vid kriser, höjd beredskap och ytterst krig.

Myndigheterna har hämtat in information och synpunkter från:

• Regioner och kommuner
• Myndighetens för samhällsskydd och beredskap (MSB)
• Försvarsmakten
• Sjöfartsverket
• Polismyndigheten
• Trafikverket
• Sveriges kommuner och regioner (SKR)
   

Målsättningen med uppdraget var att skapa förutsättningar för ett patientsäkert och effektivt system för sjuktransporter som kan underlätta samordning vid kriser, höjd beredskap och krig.

I februari 2025 lämnade E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen en gemensam slutredovisning av uppdraget.

E-hälsomyndigheten har utrett förutsättningarna för utveckling av en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister. Uppdraget fick myndigheten i juni 2023.

Bygger på förstudien

I regeringsuppdraget ingick att lämna förslag på hur den tekniska lösningen ska förhålla sig till den befintliga infrastrukturen. Den tekniska lösningen ska bygga på Ena – Sveriges digitala infrastruktur och den sektorsspecifika infrastrukturen inom hälsa, vård och omsorg. Den ska också vara framtidssäker, anpassad till kommande krav och bygga på internationella standarder.

Uppdraget bygger vidare på den slutrapport som E-hälsomyndigheten lämnade i februari 2023 och som har titeln Förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister (S2021/06170).

I förstudien pekade E-hälsomyndigheten på att inrapportering till kvalitetsregistren i stor utsträckning sker manuellt. Detta medför onödig administration för medarbetare i vården. Myndigheten föreslog därför en statlig nationell interoperabilitetslösning för att stödja automatiserad informationsförsörjning till nationella kvalitetsregister.

Utvecklar kvaliteten i vården

Ett nationellt kvalitetsregister innehåller personuppgifter som diagnoser, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Syftet är att systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra vårdens kvalitet. Uppgifter som samlas in i det syftet får också användas till forskning och framtagning av statistik.

Dialog har förts med en rad aktörer

Under arbetet med regeringsuppdraget har E-hälsomyndigheten fört dialog med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Socialstyrelsen, Vetenskapsrådet, företrädare för professionerna, ett urval av kommuner, regioner och huvudmän för nationella kvalitetsregister samt andra relevanta aktörer.

E-hälsomyndigheten har på regeringens uppdrag föreslagit ett statligt digitalt stöd för fysisk aktivitet på recept, FaR.

I en förstudie har E-hälsomyndigheten undersökt och lämnat kostnadseffektiva samt ändamålsenliga förslag för ett statligt digitalt stöd av FaR.

E-hälsomyndigheten föreslår i sin slutrapport att myndigheten får i uppdrag att:

• standardisera och strukturera information om fysisk aktivitet,
• utveckla och tillhandahålla ett statligt digitalt kunskapsstöd för fysisk
• aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling,
• utveckla och tillhandahålla en statlig digital aktivitetskatalog för FaR.

En svensk metod

Fysisk aktivitet främjar en god hälsa, men är också viktigt för att förebygga och behandla sjukdomar. Fysisk aktivitet på recept, FaR, är ett konkret verktyg för hälso- och sjukvården att använda för att främja fysisk aktivitet hos patienter. Det är en metod som har utvecklats i Sverige och som idag finns i flera länder.

Genom olika EU-projekt som letts av Folkhälsomyndigheten har den svenska modellen implementerats och utvärderats. Resultaten är goda när det gäller beteendeförändring och ökad fysisk aktivitet bland patienter. FaR är en del av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor som just nu genomgår en översyn med planerad publicering under år 2024.

Genom FaR blir den fysiska aktiviteten en del av behandlingen och anpassas till patientens individuella förutsättningar och önskemål. Kunskapsstödet FYSS utgör grund för ordinationen.

Samarbete med andra

E-hälsomyndighetens uppdrag är ett av tre regeringsuppdrag med syftet att användningen av FaR ska öka och bli mer likvärdig över landet. I uppdraget samarbetar E-hälsomyndigheten med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samt med Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, YFA, som ansvarar för de två andra uppdragen.

Genom myndigheternas gemensamma arbete i FaR-uppdragen och samarbetet med regioner, vårdgivare, professioner, leverantörer och patienter, har vi samma mål – ett digitalt stöd som ger förutsättning för jämlik ordination av fysisk aktivitet till patienter.

E-hälsomyndighetens uppdrag delredovisades till Socialdepartementet den 1 oktober 2023 och slutredovisades den 31 maj 2024. 

I april 2024 lämnade E-hälsomyndigheten förslag till regeringen om en färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården samt tandvården.

Patientsäkerheten ökar och arbetet blir enklare

En utgångspunkt för uppdraget är att staten ska ta ett större ansvar än i dag för vårdens digitala infrastruktur. En annan utgångspunkt är att den nationella digitala infrastrukturen för hälso- och sjukvården ska ersätta och komplettera regionernas befintliga struktur på området.

Målet är att hälsodata ska bli tillgänglig i hela vårdkedjan. Det gäller överallt oavsett vem som är huvudman, som kommunal vård, regional sjukvård och tandvård. Infrastrukturen ska bidra till att rätt information finns lätt tillgänglig i varje vårdsituation. Därigenom ska patientsäkerheten bli högre samtidigt som arbetet ska bli enklare för hälso- och sjukvårdens medarbetare.

I uppdraget ingick också att analysera hur infrastrukturen ska förhålla sig till dagens infrastruktur, som till stor del ägs av Inera. Dessutom är hänsyn tagen till dagens och framtidens EU-lagstiftning på området, exempelvis förordningen om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS).

Dialog med en rad aktörer

Under arbetet med regeringsuppdraget genomförde E-hälsomyndigheten dialoger med en rad aktörer som andra myndigheter, regioner, kommuner, privata vårdgivare, universitet och högskolor, branschorganisationer, it-leverantörer samt organisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Redovisning i två steg

E-hälsomyndigheten delredovisade uppdraget den 29 september 2023. Slutredovisningen lämnades den 12 april 2024.