Regeringsuppdrag

Uppdraget går ut på att stödja arbetet med att införa ett svenskt system för sekundäranvändning av hälsodata enligt Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska hälsodataområdet, EHDS.

I regeringsuppdraget ingår bland annat att

• stödja både primäranvändning och sekundäranvändning av hälsodata,
• analysera de funktioner som behövs för sekundäranvändning,
• fokusera på hur en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvårds- och omsorgssektorn, och en sammanhållen styrning av interoperabilitet kan stödja sekundäranvändning av hälsodata enligt EHDS,
• analysera hur komponenter inom den nationella digitala infrastrukturen kan återanvändas, anpassas eller vidareutvecklas för att stödja ett svenskt system för tillgång till hälsodata enligt EHDS,
• analysera vilka eventuella nya komponenter som behöver utvecklas, detta görs tillsammans med Socialstyrelsen,
• samverka nära med Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Inspektionen för vård och omsorg och Myndigheten för digital förvaltning.

Myndigheten ska även inhämta synpunkter från och föra dialog med Integritetsskyddsmyndigheten, Vetenskapsrådet, Etikprövningsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten och andra berörda myndigheter, regioner, kommuner, Sveriges Kommuner och Regioner och andra relevanta aktörer,

E-hälsomyndigheten har tillsammans med Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Statens kulturråd fått i uppdrag att ta fram förslag för att utveckla reformen om ett fritidskort för barn och unga. E-hälsomyndigheten ska ha det samordnande ansvaret för uppdraget.

Myndigheterna ska, gemensamt och utifrån sina respektive ansvarsområden, analysera och föreslå hur reformen kan utvecklas för att möjliggöra för fler barn och unga att nyttja sitt fritidskort. Inom detta ingår att analysera och lämna förslag på hur målgruppen bättre kan nås, och hur utbudet av aktiviteter kan utökas, med ett genomgående beaktande på hur sårbara gruppers behov kan mötas.

E-hälsomyndigheten ska senast den 31 mars 2027 lämna en samlad slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet.

Uppdrag från 2023 om att förbereda och ta fram ett förslag för en digital tjänst och för införandet av ett fritidskort för barn och unga.

Fritidskortet ska ge barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur och friluftsliv. Särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ska genom Fritidskortet få utökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter.

I december 2025 gjorde regeringen ändringar i uppdraget:

• Utredningstiden förlängdes så att delredovisning görs den 31 mars 2026 och slutredovisning 31 mars 2027.
• Folkhälsomyndigheten ska senast 28 februari 2027 lämna ytterligare en delredovisning för arbetet med kommunikationen om Fritidskortet.
• E-hälsomyndigheten och Försäkringskassan ska publicera register över vissa utförare av fritidsaktiviteter för barn och unga. Publicering ska ske senast 5 januari 2026.

Fritidskortet är ett samarbete mellan E‑hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan, Kulturrådet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i samverkan med Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges kommuner och regioner.

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten och E-hälsomyndigheten i uppdrag att analysera och kartlägga behoven samt förbereda för ett införande av nationellt interoperabla system för testning och smittspårning av smittsamma sjukdomar.

E‑hälsomyndigheten ansvarar för den övergripande tekniska strukturen och standardiseringen för att möjliggöra säker informationsdelning och informationsutbyte.

Lösningen ska integreras i den nationella funktionen för interoperabilitet. Folkhälsomyndigheten ska samordna uppdraget. 

En nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst är en del i regeringens arbete med att skapa en nationell vårdförmedling för att korta köer inom hälso- och sjukvården. E-hälsomyndigheten har fått i uppdrag att tillhandahålla och vidareutveckla den nationella katalogen över vårdgivare och utförare av socialtjänst.

Sedan januari 2025 är en första version av den nationella katalogen i drift. Katalogen används inledningsvis av tjänster som myndigheten har utvecklat för att underlätta nationell vårdförmedling.

I det här regeringsuppdraget ska E-hälsomyndigheten vidareutveckla, kvalitetssäkra och förvalta katalogen. Myndigheten ska ta fram kunskapsunderlag och manualer till användare av katalogen och ge stöd till de som ska ansluta till och använda katalogen.

E-hälsomyndigheten ska analysera hur katalogen kan vidareutvecklas som en del av den nationella digitala infrastrukturen och relevanta krav enligt förordningen om det europeiska hälsodataområdet, EHDS. 

I uppdraget ingår även att analysera hur katalogen kan användas som ett verktyg i arbetet mot välfärdsbrottslighet.

E-hälsomyndigheten ska också följa upp vårdgivares anslutning och lämnande av uppgifter till den nationella katalogen och vårdsöksystemet.

Under arbetet ska E-hälsomyndigheten samtala med följande aktörer: Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Läkemedelsverket, Myndigheten för digital förvaltning (DIgg), Socialstyrelsen, Upphandlingsmyndigheten, Sveriges kommuner och Regioner (SKR), Inera AB, kommuner, regioner och andra berörda aktörer som privata utförare.

Uppdraget ska delredovisas senast den 28 februari 2026.