Nationell styrning kan förbättra marknaden för vårdinformationssystem
Regionernas upphandlingar av vårdinformationssystem präglas av återkommande svårigheter. I en ny rapport pekar E‑hälsomyndigheten på strukturella hinder för konkurrens och föreslår stärkt nationell styrning.
E‑hälsomyndighetens analys visar att regionernas svårigheter med att upphandla och införa nya vårdinformationssystem hänger samman med strukturella problem på marknaden: höga etableringshinder för nya leverantörer, svårigheter att bedöma systemens funktion och kvalitet samt höga kostnader för att byta system.
Utmaningarna riskerar att förstärkas när regionerna väljer stora, sammanhållna vårdinformationssystem där många funktioner kommer från en och samma leverantör. När flera funktioner är knutna till samma leverantör begränsas konkurrensen och det blir svårt att byta ut enskilda moduler i systemen.
Öppnare vårdinformationsmiljöer behövs
E-hälsomyndigheten bedömer att utvecklingen behöver gå mot öppnare vårdinformationsmiljöer. Det innebär att regionerna lättare ska kunna välja, kombinera och byta ut system från olika leverantörer.
En annan viktig förutsättning är att systemen ska kunna utbyta och tolka information enligt gemensamma regler och standarder. Detta kan underlätta för fler leverantörer att ansluta sig till regionernas vårdinformationsmiljöer. Något som kan minska regionernas beroende av enskilda leverantörer.
Stärkt nationell styrning och gemensamma krav
För att skapa öppnare vårdinformationsmiljöer behövs en långsiktig och samordnad nationell styrning. Staten behöver ta ett tydligare ansvar för gemensamma krav och standarder, så att information kan struktureras, delas och förstås på samma sätt i olika system.
E-hälsomyndighetens rekommendationer
E-hälsomyndigheten lämnar i rapporten två rekommendationer:
Fullfölj förslagen om nationell styrning av interoperabilitet. Det innebär bland annat att myndigheten vid behov ska kunna meddela föreskrifter om informationsmängder och att gemensamma standarder ska preciseras.
Utred verktyg för öppnare vårdinformationsmiljöer. Det handlar om att staten ska kunna godkänna och certifiera system, ta fram gemensamma regler för hur system ansluts till regionernas centrala it-system, utveckla nationella modeller för hur systemen ska byggas upp och fungera tillsammans, samt underlätta för mindre leverantörer att etablera sig.