Fem utvecklingsområden inom vårdens digitalisering pekas ut
För andra året har E-hälsomyndigheten analyserat den fortsatta digitaliseringen inom sektorn hälsa, vård och omsorg och gett förslag på strategiska utvecklingsområden. Med start den här månaden publicerar vi en omvärldsrapport över händelser inom sektorn.

Den första omvärldsrapporten finns nu på E‑hälsomyndighetens webbplats. I den följer vi utvecklingen i de fem strategiska utvecklingsområdena varje månad. Rapporten är en sammanfattning av händelser i omvärlden som kan komma att påverka E‑hälsomyndighetens arbete. Den innehåller ingen analys men fångar upp händelser som kan få betydelse för sektorn.
Utveckling för att möta framtidens vårdbehov
I årsrapporten pekar vi ut de viktiga strategiska områdena och den bygger bland annat på flera olika aktörers analyser och myndighetens egen omvärldsbevakning. Slutsatsen för 2025 är att det finns fortsatt tydliga utvecklingsbehov inom de fem prioriterade områdena.
– I Sverige har vi tagit viktiga kliv de senaste åren och det finns förutsättningar att accelerera utvecklingen. Nu behöver strategier och förslag omsättas till efterfrågad digitalisering för framtidens hälsa, vård och omsorg, säger Cecilia Enström Öst, enhetschef på E‑hälsomyndigheten.
De strategiska utvecklingsområdena
E-hälsomyndigheten har identifierat fem strategiska utvecklingsområden där det finns ett fortsatt behov av utveckling för att kunna möta framtidens vårdbehov.
1. Styrning och samordning
Analysen visar att det finns en samstämmighet kring att det behövs mer koordinering och en tydlig ansvars- och arbetsfördelning. Under året har strukturer etablerats för att underlätta framtagandet av de ramverk, strategiska förflyttningar, implementationsnära specifikationer och vägledningar som behövs.
2. Regler och lagstiftning, datatillgång
Stora mängder av hälsodata som system och aktörer behöver tillgång till, består av känsliga personuppgifter. Sverige behöver en lagstiftning som stödjer den tekniska utvecklingen och som samtidigt möjliggör effektiv och säker informationsdelning.
3. Digitala verktyg och AI
AI och andra digitala verktyg har stor potential att förbättra och effektivisera hälso- och sjukvården. Det sker stora satsningar och en snabb utveckling för att ta tillvara möjligheterna med ökat informationsflöde.
4. Kompetens
Sverige står sig relativt väl i internationella jämförelser men bristen på digital kompetens kräver långsiktiga satsningar. Grundutbildningar för vårdyrken behöver prioritera digitalisering i högre grad och det finns behov av kompetenshöjande insatser inom exempelvis informatik.
5. Beredskap och cybersäkerhet
Säkerhetsläget är fortsatt allvarligt. Känsliga patientdata, föråldrade system och uppkopplade enheter gör vården till ett attraktivt mål för cyberattacker. Attacker mot hälso- och sjukvårdens digitala system kan få mycket allvarliga konsekvenser. Det är därför viktigt att det finns ett dedikerat ansvar att driva it-säkerhetsarbetet hos alla aktörer.