Nationell digital infrastruktur – från utredning till genomförande

Förutsättningarna för att skapa en mer jämlik vård har stärkts. Den digitala utvecklingen kan minska administrationen för vårdpersonal och ge patienter bättre kontroll över vilka hälsodata som delas.

Arbetet har under 2025 gått från att utreda till att utveckla. E-hälsomyndigheten har med färdplan för den nationella digitala infrastrukturen konkretiserat vilka delar som behövs i den nationella digitala infrastrukturen och som uppfyller kraven i EU-förordningen om det europeiska hälsodataområdet, EHDS.  Nu utvecklas de första it-komponenterna och planeringen för driftsättning är i full gång.

– Sommaren 2026 lanseras en första version av utvecklarportalen. Den ska göra det enklare för vårdgivare och systemleverantörer att hitta information, få vägledning och testa de API:er som tas fram. Samtidigt släpps en tidig betaversion av infrastrukturens komponenter, säger Peter Alvinsson, avdelningschef för Digital infrastruktur på E-hälsomyndigheten.

Långsiktigt uppdrag – och tydligare regler

Regeringen har gett E‑hälsomyndigheten ett långsiktigt uppdrag med motsvarande finansiering. För aktörer inom sektorn är det en viktig signal om stabilitet och att staten tar ett tydligt ansvar för styrning och samordning.

Parallellt pågår ett omfattande rättsligt arbete där E‑hälsomyndigheten och Integritetsmyndigheten (IMY) har i uppdrag att utveckla former för att ta fram juridisk vägledning inom området. Den statliga utredningen Uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A), ledd av Mats Nilsson, har lämnat flera rapporter om vilka lagändringar och förtydliganden som krävs för en trygg delning av hälsodata och för att skydda patientens rättigheter. Förslagen bereds nu i Socialdepartementet, och utredningen fortsätter under 2026.

E‑hälsomyndigheten har i en separat rapport (Konsekvenser för hälso- och sjukvårdens aktörer vid etableringen av en nationell digital infrastruktur, EHM 2025/07054) utfört en konsekvensanalys där nationell digital infrastruktur väntas ge stora nyttor för patienter, personal och vårdgivare genom bättre informationsdelning, färre vårdskador och mer effektiva arbetsflöden. Samtidigt kräver genomförandet betydande investeringar i teknik, kompetens och förändrade arbetssätt, och innebär nya krav på hantering av integritet och säkerhet. På sikt bedöms nyttorna överväga kostnaderna genom ökad patientsäkerhet, minskad administration och mer sammanhållen vård i hela landet.

Ansvar och samarbete

Den nationella digitala infrastrukturen kan endast förverkligas genom ett brett deltagande från hela sektorn. E‑hälsomyndigheten leder arbetet, men utvecklingen sker i nära samverkan med bland annat vårdgivare, professionsförbund, branschorganisationer och andra myndigheter.

– Det finns en etablerad samarbetsstruktur, från strategiska forum till mer operativa arbetsgrupper. I dessa deltar representanter från många olika organisationer inom sektorn hälsa, vård och omsorg. Myndigheten leder arbetet men varje aktör behöver ta ansvar för sin del, säger Peter Alvinsson.

Nytta för vårdpersonal, patienter och samhälle

Den nationella digitala infrastrukturen ska användas i vardagen och ge verklig nytta. När vårdpersonal får tillgång till samlade och standardiserade hälsodata om patienten minskar dubbeldokumentation. Beslut kan fattas snabbare och på bättre underlag, vilket stärker patientsäkerheten.

– För patienten innebär utvecklingen större inflytande och trygghet. Det blir möjligt att i högre grad styra vilken hälsodata som delas mellan olika vårdgivare och på vilka villkor. Samtidigt ger tillgången till standardiserade data bättre underlag för nationella lägesbilder – både i vardagen och vid kris eller krig, säger Peter Alvinsson.