Sök
-
E‑hälsomyndigheten håller med om lagförslagen om ett statligt fritidskort som Socialdepartementet skickat ut för remiss. Fritidskortet är en digital tjänst som ska göra det möjligt för fler barn och unga att delta i fritidsaktiviteter. E‑hälsomyndigheten arbetar intensivt, i samarbete med andra myndigheter, för att ta fram den digitala tjänsten Fritidskortet, med det övergripande målet att få fler...
-
I år blir E‑hälsomyndigheten 10 år som myndighet – och växer mer än någonsin. 125 personer arbetade på E-hälsomyndigheten när den bildades 2014. Idag är över 400 anställda och blir allt större. Det började som en myndighet för e‑recepttjänster för öppenvårdsapotek och vårdgivare. Idag utvecklar E‑hälsomyndigheten den nationella digitala infrastrukturen inom hälsa vård och omsorg och förbättrar...
-
Allt fler vård- och apoteksaktörer ansluter sig till Nationella läkemedelslistan. På E-hälsomyndighetens webbplats kan du följa utvecklingen och se hur arbetet går framåt. E-hälsomyndigheten har tagit fram en funktion som visar hur anslutningen till Nationella läkemedelslistan går. Här kan du se vilka regioner, apotek, privata vårdaktörer och nationella tjänster som har anslutit sina system. Fler...
-
E-hälsomyndigheten bjuder nu in till Nationellt råd för interoperabilitet inom hälsa, vård och omsorg. I korthet innebär interoperabilitet att göra det möjligt att dela data. Med ökad möjlighet att dela data minskar administration och med tillgång till data frigörs tid för vårdprofessioner. Samtidigt som Sveriges beredskap vid en kris ökar när data enklare kan delas och sammanställas. Den främsta...
-
Förskrivningstjänsten Pascal, där vårdpersonal kan skriva ut och beställa läkemedel till dospatienter, är nu fullt ansluten till E‑hälsomyndighetens nya tjänster. Det innebär att behörig personal hos såväl kommuner, regioner som privata vårdgivare kan ta del av en patients aktuella läkemedelsinformation och skapa förskrivningar i Nationella läkemedelslistan. Den nya versionen av Ineras tjänst...
-
Nio e‑hälsospecifikationer från E‑hälsomyndigheten har nu bedömts vara nationella och gemensamma och är tillgängliga via E‑hälsomyndighetens NGS‑tjänst. Framstegen inom hälso- och sjukvårdstekniken har lett till en kraftig ökning av mängden hälsodata, som hämtas från allt fler källor. Möjligheten att ta del av och använda hälsodata inom hälsa, vård och omsorg har inte utvecklats i samma takt. Det...
-
Västra Götalandsregionen (VGR) har påbörjat anslutningen till E‑hälsomyndighetens nya tjänster. I första steget får regionens medarbetare möjlighet att läsa direkt i Nationella läkemedelslistan, så kallad läsbehörighet. Den nya funktionaliteten införs successivt i det journalsystem som används av regionens sjukhus och ska enligt plan finnas på plats i berörda verksamheter i slutet av 2024. Det...
-
Det behövs en ny funktion för stöd och styrning för att skapa en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården som är tillgänglig för alla aktörer. Det framgår av det förslag till färdplan för infrastrukturen som E-hälsomyndigheten nu presenterar. Den nya funktionen föreslås rent organisatoriskt finnas på E-hälsomyndigheten, men arbetet ska bedrivas i bred samverkan med berörda...
-
E‑hälsomyndigheten har lämnat sitt remissvar på utredningen Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning. Utredningens förslag att inrätta en nationell datahubb för sekundärdata, alltså ett gemensamt datalager för aktörer inom hälsa, vård och omsorg, välkomnas. E‑hälsomyndigheten välkomnar även utredningens förslag att myndigheten ska ansvara för detta. – Hur en sådan datahubb...
-
Sverige är nu medlem i försvarsalliansen Nato. Det innebär en ny fas i den civila beredskapsplaneringen, där E-hälsomyndigheten är en av Sveriges 60 beredskapsmyndigheter. Nato ställer nya krav på myndigheter att hantera information på ett skyndsamt och säkert sätt. Det innebär att aktörerna inom hälso- och sjukvården behöver utveckla och se över teknik, organisation och digitala lösningar. – De...