Fritidskortet för barn och ungdomar
Fritidskortet är ett regeringsuppdrag som ska ge barn och ungdomar 8–16 år större möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid. Fritidskortet kan användas till att betala för regelbundna fritidsaktiviteter inom idrott, kultur och friluftsliv.
Uppdraget sker i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd.
Dialog sker även med Svenskt friluftsliv och Riksidrottsförbundet, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och andra aktörer.
Därför behövs Fritidskortet
- När barn och unga får stöd att vara aktiva inom föreningslivet bidrar det till ett friskare och mer inkluderande samhälle.
- Att delta i idrott, kultur och friluftsliv minskar riskerna för psykisk och fysisk ohälsa.
- Fler barn och unga ska få en meningsfull fritid i gemenskap med andra barn, unga och vuxna.
Samarbete
E‑hälsomyndigheten har samarbete med flera myndigheter och organisationer för att säkerställa att de tekniska, administrativa och kommunikativa förutsättningarna finns på plats för att uppdraget ska lyckas.
Sammanfattning av roller och ansvarsområden inom uppdraget
De olika parternas roller och ansvarsområden i korthet (för en mer detaljerad beskrivning, se regeringsuppdraget under relaterad information).
E-hälsomyndigheten
- Huvudansvar för att förbereda, införa och förvalta en digital tjänst för Fritidskortet och samordna deltagande myndigheter och utförarorganisationer.
- Utreda hur utbetalningarna ska ske och hur tjänsten ska utformas.
Försäkringskassan
- Förbereda för att kunna förse E‑hälsomyndigheten och även Folkhälsomyndigheten med uppgifter om de individer som ska omfattas av Fritidskortet.
- Försäkringskassan ska upprätta och förbereda förvaltning av ett utförarregister över anslutna föreningar och kulturskolor.
Folkhälsomyndigheten
- Arbeta med kommunikationsstrategin och tillhörande kommunikationsinsatser för Fritidskortet.
- Arbeta med uppföljning och utvärdering av Fritidskortet.
MUCF och Statens kulturråd
- Analysera och föreslå vilka kriterier som utförarorganisationer och fritidsaktiviteter bör uppfylla för att omfattas av Fritidskortet.
- Specificera vilka avgifter, exempelvis medlemsavgifter eller terminsavgifter, som Fritidskortet bör kunna användas för.
- MUCF och Statens kulturråd genomför även kommunikationsinsatser i enlighet med den kommunikationsstrategi och det kommunikationsmaterial för Fritidskortet som Folkhälsomyndigheten tagit fram.