Höjt tak i högkostnadsskyddet
Från och med den 1 januari 2023 höjs taket i högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 400 kronor till 2 600 kronor. På den här sidan kan du läsa mer om vad höjningen innebär.
Enligt den nya trappan betalar du som apotekskund aldrig mer än 2 600 kronor under en tolvmånadersperiod för läkemedel och andra varor som omfattas av högkostnadsskyddet.
Första gången du handlar läkemedel efter den 1 januari 2023 kan du få betala en engångssumma enligt tabellen nedan. Det beror på att taket och rabattstegen i högkostnadsskyddet höjs vid årsskiftet.
De köp som du redan har gjort under innevarande högkostnadsperiod tar du med dig till den nya högkostnadstrappan.
Högkostnadsskyddet för läkemedel gäller för de allra flesta läkemedel på recept och skyddar dig för höga läkemedelskostnader. Läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet är rabatterade med statliga medel. Det betyder att staten betalar en del av kostnaden.
Du betalar den faktiska kostnaden för läkemedel upp till 1 300 kronor. Därefter får du ett rabatterat pris.
I tjänsten Läkemedelskollen kan du se ditt högkostnadsskydd och hur mycket du har betalat under högkostnadsperioden. Du kan också begära ut ett registerutdrag ur högkostnadsdatabasen från E-hälsomyndigheten.
|
Betald egenavgift före den |
Engångssumma att betala |
| 0 – 1 199 kronor | 0 kronor |
| 1 200 – 1 744 kronor | 50 kronor |
| 1 745 – 2 236 kronor | 97,72 kronor |
| 2 237 – 2 400 kronor | 150,92 kronor |
Mellan två trappsteg kan engångssumman avvika lite från det som anges i tabellen, men det blir aldrig högre än 150,92 kronor. Observera att engångssumman i vissa fall kan delas upp på flera köp eftersom du aldrig betalar mer än vad läkemedlet kostar utan rabatt.
Höjningarna i högkostnadsskyddet beror på att prisbasbeloppet för 2023 har höjts till 52 500 kronor.
Du som har betalat 2 400 kronor senast den 31 december 2022 och uppnått frikort, behåller frikortet så länge det gäller. Först därefter går du in i den nya trappan.
Om prisbasbeloppet
Prisbasbeloppet används exempelvis för att räkna fram olika förmåner och avgifter. Det är Statistikmyndigheten SCB som räknar fram hur stort prisbasbeloppet ska vara med utgångspunkt från det allmänna prisläget. Sedan beslutar regeringen om prisbasbeloppet för varje år.
Exempel på hur apotekskunder påverkas av höjt tak i högkostnadsskyddet
Robin når andra steget i högkostnadstrappan
Robin har handlat läkemedel som omfattas av högkostnadsskyddet för 1 100 kronor under 2022. Robin nådde därmed inte upp till något rabattsteg i högkostnadstrappan under 2022.
I januari 2023 köper Robin ett läkemedel som kostar 559 kronor. Den nya högkostnadstrappan gäller direkt för Robin eftersom hon nu hamnar över gränsen för det andra trappsteget, som från den 1 januari 2023 är
1 300 kronor.
Robin betalar hela kostnaden för sitt läkemedel tills hon når det andra steget i den nya högkostnadstrappan, 1 300 kronor. Därefter betalar hon 50 procent av resterande kostnad för läkemedlet. (200 kronor plus hälften av 359 kronor, det vill säga 179,50 kronor). I detta fall blir Robins kostnad 379,50 kronor.
Kim når tredje steget i högkostnadstrappan
Kim har handlat läkemedel för 1 900 kronor under 2022 och nådde då det tredje steget i högkostnadstrappan, där kunden betalar 25 procent av kostnaden.
I januari 2023 köper Kim ett nytt läkemedel som kostar 200 kronor. Han betalar då totalt 147,72 kronor för sitt läkemedel. De 147,72 kronor Kim betalar består av två delar.
Den första delen, 50 kronor, betalar Kim eftersom han befinner sig på det tredje steget i högkostnadstrappan och själv ska stå för 25 procent av kostnaden för läkemedlet. Den andra delen, 97,72 kronor, är engångssumman.
Tintin når högsta steget och får frikort
Tintin har handlat läkemedel för 2 400 kr under 2022 och nådde då taket i högkostnadsskyddet för läkemedel och fick ett frikort.
När Tintin i januari 2023 ska handla läkemedel behöver hon inte betala något för det eftersom hon redan har frikort. Ett frikort gäller under hela dess giltighetstid, även om det sker en höjning av taket i högkostnadsskyddet.