error

Driftinformation

E-hälsomyndighetens driftleverantör har störningar som påverkar recepttjänsten. Just nu kan det kan ta lite längre tid att hämta ut läkemedel på apotek.

Mer om störningarna i recepttjänsten

E-hälsomyndigheten deltar på Socialchefsdagarna 2022

Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre gör att behovet av välfärd och omsorg ökar. Därmed ökar också behovet av digital infrastruktur och digitala verktyg. Här får du en sammanställning av digitala utvecklingsinsatser och prioriteringar som kan vara intressanta för dig som arbetar i socialtjänsten.

Hälsoappar – vilka kan vi lita på?

Hälsoappar är samlingsnamnet för en rad digitala mobilapplikationer som används för att må bättre, för att skapa trygghet eller i ett medicinskt syfte. Det finns i dag drygt 400 000 hälsoappar. 

Inom äldreomsorgen används medicinska och trygghetsskapande appar vid behandling, för diagnostik, som larm eller som stöd vid andra insatser.

E-hälsomyndigheten har kartlagt användningsområden för olika hälsoappar och vilka krav som ställs. Det juridiska regelverk som reglerar apparna är komplext. För medicinska hälsoappar gäller samma riktlinjer och krav som för medicintekniska produkter. För livsstils- och trygghetsskapande appar saknas motsvarande krav.

E-hälsomyndigheten ser att det behövs utvecklingsarbete och tydligare strukturer för hälsoappar.  

Allt fler invånare använder digitala tjänster

E-hälsomyndighetens enkätundersökning genomfördes 2021. Enkäten skickades ut till 15 000 slumpmässigt utvalda invånare som berättar hur de använder och upplever digitala tjänster inom hälso- och sjukvården och i socialtjänsten.

Resultaten visar att allt fler invånare använder allt fler digitala tjänster inom hälso- och sjukvård, jämfört med 2019. Fler invånare har sökt hälsorelaterad information, haft videomöte med vårdpersonal och skickat mätvärden till vården, jämfört med 2019.

Däremot har endast en liten andel av befolkningen använt någon digital tjänst inom socialtjänsten. . Att söka information om socialtjänsten i hemkommunen och att följa status på ett ärende är de mesta använda tjänsterna.

Konkret kunskapsstöd stöttar digitalisering 

Att digitalisera socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården ställer krav på infrastruktur, juridisk kompetens, säkerhet, inkludering och upphandling.

E-hälsomyndigheten har sedan 2018 sammanställt kunskapsstöd på nationell nivå som kan användas som stöd för verksamhetsutveckling inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. 

Utmärkande för dessa stöd är att informationen är tillräckligt konkret för att underlätta hur man använder och inför digitala lösningar. Kunskapsstöden kan till exempel vara en webbutbildning, en informationssida på webben, en film eller ett digitalt stöd.

Målgruppen för stöden är bland annat beslutsfattare och verksamhetsutvecklare inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård.

Gemensamma e-hälsospecifikationer underlättar vid informationsdelning

Det är viktigt att olika it-system kan utbyta data effektivt och säkert, så att information om patienter och brukare kan återanvändas där den behövs. E-hälsomyndigheten arbetar därför med de nationella gemensamma e-hälsospecifikationer som används inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Exempel på detta är e-hälsospecifikationerna kring barnens behov i centrum (BBIC), individens behov i centrum (IBIC) och nationella informationsmängder (NI) från Socialstyrelsen. 

E-hälsomyndigheten har i uppdrag att bedöma e‑hälsospecifikationer som är av nationellt intresse och klassa tillförlitliga specifikationer som nationella gemensamma e-hälsospecifikationer (NGS).

Grunddatadomän Hälsa, vård och omsorg

E-hälsomyndigheten ansvarar för att samordna arbetet med att utveckla en grunddatadomän inom hälsa, vård och omsorg. Det gör vi på uppdrag av Myndigheten för digital förvaltning, (Digg). Arbetet är en del av att bygga den förvaltningsgemensamma infrastrukturen för offentliga aktörer som kallas Ena.

Med en grunddatadomän för hälsa, vård och omsorg tillgodoses samhällets behov av utbyte av grundläggande uppgifter inom sektorn. Grunddatadomänen delar in, grupperar och beskriver grunddata som hänger ihop inom hälsa, vård och omsorg. Det underlättar för den som söker efter information, behöver förstå den, använda eller dela information för hälsa, vård och omsorg.

Viktigt att dela hälsodata i Sverige och Europa

Hälsodata är information som berör en individs hälsa, till exempel ett blodprov eller resultatet av en behandling. Hälsodata kan samlas in genom mätningar, uppskattningar eller genom olika tester.

EU-kommissionen presenterade i maj 2022 ett lagförslag som innehåller regler för ett gemensamt europeiskt hälsodataområde som kallas European Health Data Space (EHDS). Det innebär att invånare i Europa ska kunna dela hälsodata inom Europa. Det kan till exempel handla om e-recept eller laboratorieresultat. 

Uppföljning och utvärdering utvecklar vård och omsorg

Hälsodata finns även i nationella kvalitetsregister, där avidentifierad information om en viss sjukdom eller behandling samlas. Varje register är knutet till ett behandlingsområde, till exempel cancer eller hjärt- och kärlsjukdomar.

För att innehållet i nationella kvalitetsregister på ett bättre sätt ska bidra till att utveckla vård och omsorg och på sikt rädda liv, behövs en sammanhållen digital infrastruktur.

E-hälsomyndigheten har i uppdrag att genomföra en förstudie och föreslå en lösning för en digital infrastruktur som ökar nyttan och minskar administrationen i nationella kvalitetsregister.