Samarbete i Malmö stad löste bristen på skyddsvisir

I mitten av mars precis i början av coronapandemin uppstod ett akut behov av skyddsutrustning inom vård- och omsorgsförvaltningen i Malmö stad. Bland annat blev det brist på skyddsvisir. Modellverkstaden på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad, som vanligen printar stadsbyggnadsmodeller, ställde om produktionen och började 3D-printa bågar till skyddsvisir. Även civilsamhället uppmärksammade behovet och bidrog till produktionen.

Några medarbetare på stadsbyggnadskontorets modellverkstad såg att det var möjligt att använda 3D-skrivarna som finns i verksamheten för att stötta upp med produktion av skyddsvisir när bristen var akut i början av pandemin. På fyra dagar lyckades de att få igång en produktion. På frivillig basis anslöt sig privatpersoner och företag som också hade 3D-skrivare. Kommunen efterlyste OH-film och lyckades samla ihop en stor mängd både från stadens förråd men också från privata företag och privatpersoner.

Det skapades kit med ett skyddsvisir och OH-blad som distribuerades ut till de olika enheterna som hade behov av visiren. Visir är en del av den skyddsutrustning som ska användas vid vård av brukare eller patienter med misstänkt eller konstaterad Covid-19 enligt vårdhygien Region Skåne.

I dag upphandlar Malmö stad via sina ordinarie inköpskanaler men 3D-printningen gjorde att medarbetare fick tillgång till visir i ett tidigt skede och smittan kunde hållas under kontroll hela tiden.

För alla som var involverade i kedjan från produktion till användande av visiren skapades en tillfredsställelse och trygghet över att kunna ställa om så snabbt, att kunna samarbeta över gränser och att själva kunna tillgodose sina behov.

Under en period stoppades printningen på grund av diskussion kring CE-märkning och godkännande av skyddsutrustning. Printningen återupptogs efter besked från Arbetsmiljöverket eftersom behovet av skyddsvisir var akut.

Färgstarka modeller som har skrivits ut av en 3D-print
Foto: Julia Töringe.

Nyckelroller och organisation

Verksamhet

Modellverkstaden på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad, som vanligen printar stadsbyggnadsmodeller, ställde om produktionen och började 3D-printa bågar till skyddsvisir.

Skyddsvisiren har använts inom olika verksamheter i Malmö stad:

  • Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen, avdelningarna för ordinärt och särskilt boende samt avdelningen hälsa och förebyggande
  • Funktionsstödsförvaltningen, avdelningen för LSS-bostäder, avdelningen för myndighet och socialpsykiatri samt avdelningen för stöd, hälsa och daglig verksamhet
  • Arbetsmarknad och socialförvaltningen med verksamhetsområde för individ och familj.

Berörda roller

3D-printtekniker och 3D-visualiserare – kompetenta och erfarna att praktiskt hantera 3D-skrivare samt bakomliggande teknik, såsom printfiler.

Kommunikationschef på stadsbyggnadskontoret ansvarade för kontakt med krisberedskapschef samt samordnade kontakter med externa parter.

Krisberedskapssamordnare på stadskontoret bistod initialt med samordning av behovet av skyddsutrustning. De bistod också vid inrättandet av en operativ anskaffningscentral inom Malmö stads serviceförvaltning (se nedan).

Materialsamordnare vård- och omsorgsförvaltningen – hanterade samordning inom förvaltningen och till alla hemtjänstenheter och de 40-talet vård- och omsorgsboende som finns i kommunen.

Motsvarande funktion finns inom funktionsstödförvaltningen som samordnar beställningar inom den förvaltningen.

Receptionen i Stadshuset utgjorde ett logistikcentrum, där tillverkare både kunde lämna färdiga visirbågar samt hämta upp mer printmaterial (filament) för att printa fler bågar.

Operativ anskaffningscentral – logistikcentrum som inrättades inom serviceförvaltningen i Malmö stad. Samordnar all logistik kring skyddsutrustning för stadens behov.

Övriga aktörer

Nätverk med privata företag och privatpersoner.

Forum/grupperingar

En öppen inbjudan gick ut via sociala medier till privata printeraktörer med förfrågan om att vara med och bidra i detta arbete. Ett privat printernätverk bildades spontant med syfte att snabbt öka printkapaciteten och för att kunna dela tips och erfarenheter under arbetets gång.

Nyttoeffekter

När vård- och omsorgspersonal bär skyddsvisir innebär det:

För individ

  • Mindre oro för patienten eller brukaren att smitta personalen om/när hen själv är sjuk, dvs. mindre risk för smittspridning.
  • Ökad trygghet då man känner att man kan få adekvat vård och omsorg även om/när man är sjuk

För personal

  • Ökade möjligheter att skydda sig själv från smitta, innebär att man kan utföra ett gott arbete utan att oroa sig för att bli smittad.
  • Mindre risk för smittspridning bland brukare och personal.

För verksamhet

  • Ökade möjligheter att personalen håller sig friska och att verksamheten kan fortgå som vanligt.
  • Mindre risk för smittspridning bland de boende.

För samhället

  • Mindre smittspridning, färre antal svårt sjuka och färre som behöver intensivvård, vilket innebär bättre hushållning med vårdens resurser.

Teknik

Förutsättningar

Tekniska förutsättningar

Tillgång till 3D-printer och filament (printmaterial). Filamentet som användes i Malmö stad var av hög kvalité, miljöcertifierat och av kaliber 1,75 mm eller 2,85 mm beroende på printermodell.

Printinstruktion utvecklad av 3DVerkstan i Stockholm, finns att ladda ned gratis på www.faceshield.nu

Övriga förutsättningar

Lokaler/platser för att få logistikflödet att fungera såsom lagerlokal och distributionspunkter. Receptionen på Stadshuset utgör ett lokalt distributionscenter där privatprintade visirbågar kan lämnas in. Visirbågarna hämtas av personal kopplade till en operativ anskaffningscentral (logistikcenter) och distribueras sedan vidare ut till de som anmält ett behov.

Processbeskrivning

Identifiera

I början av den pågående coronapandemin uppstod ett akut behov av skyddsutrustning inom socialtjänstens alla områden och hälso- och sjukvården i Malmö stad då det var brist på bland annat skyddsvisir.

Medarbetare på modellverkstaden uppmärksammade detta behov och insåg möjligheten för modellverkstaden att själva vara en del av lösningen och 3D-printa skyddsbågar till ansiktsvisir.

Krisberedskapssamordnare inom hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen bekräftade situationen och informerades om möjligheten med 3D-printing.

Stadsbyggnadskontoret var tydlig med att de 3D-printade skyddsbågarna inte är CE-märkta och att ansvaret för användande ligger hos arbetsgivaren.

Undersöka

Initialt tillverkade modellverkstaden tre olika modeller av skyddsbågar, både av solid karaktär och med infillers. Efter diverse hållbarhetstester och dialog med vårdhygienexperter inom hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen i Malmö stad gick man vidare med en modell framtagen av företaget 3DVerkstaden. Modellen hade även testats och godkänts av vårdpersonal och experter på medicinteknisk utrustning vid Karolinska sjukhuset i Stockholm och Skånes universitetssjukhus i Malmö/Lund. 

Modellverkstaden hade själva tillgång till sex stycken 3D-printrar. Produktionskapaciteten var begränsad då varje skyddsbåge tar en dryg halvtimma att printa ut.

I sociala medier efterlystes också deltagande av privata aktörer med intresse och möjlighet att vara med och bidra.

Parallellt med detta initiativ pågick processen med att kunna beställa fabriksproducerade skyddsbågar, vilka kan produceras i större volymer samtidigt som de uppfyller CE-kraven.

En framgångsfaktor var att parallellt undersöka flera möjliga produktionsspår.

Testa

Vårdhygienexperter och hälso- och sjukvårdpersonal genomförde kvalitets- och säkerhetstester av skyddsbågarna. Testerna pekade på att en specifik modell av solid karaktär var att föredra. Bågen måste ha ett visst mått av elasticitet för att inte brytas och måste vara möjlig att desinficera och återanvända. Det framkom också behov av tydliga instruktioner för användande och hantering.

Skol- och förskoleförvaltningarna i Malmö stad bidrog med ytterligare sju 3D-printrar utöver de sex som modellverkstaden redan förfogade över.

Ett tjugotal privata företag och lika många privatpersoner uppmärksammade Malmö stads förfrågan om att vara med och bidra. Malmö stad ersatte printade ansiktsvisir med nytt filament, men ekonomisk ersättning för arbetet utgick inte. Villkoret för att få använda printfilen var att den inte används i någon form av kommersiellt syfte.

Införa

Det behövdes en plats där de privata leverantörerna kunde lämna in visiren som printats och också hämta upp nytt filament (skrivmaterial). Receptionen i stadshuset hade inte alls lika mycket att göra som vanligt när besöken avtog under pandemin så lösningen blev att receptionen blev ett logistikcentrum för de privata aktörerna.

Receptionen tog också emot all OH-film som lämnades in. De blev en del i kedjan genom att stansa hål i OH-filmen för att kunna fästa dem till visirbågen och paketera dem tillsammans med bågen och OH-film. Varje paket bestod av ett skyddsvisir och tio stycken OH-blad som distribuerades ut till de enheter som saknade visir.

Malmö stad införde också en operativ anskaffningscentral som låg på kommunövergripande nivå för att kunna bistå alla enheter i staden som har ett behov av skyddsutrustning. Medarbetare från denna enhet hämtade upp pakteten från receptionen för vidare distribution till behövande enheter.

Förvaltning och utveckling

När det akuta behovet var fyllt så upphörde 3D-produktionen av visirbågar. Nu köps skyddsmaterialet in via de vanliga kanalerna.


Många i personalen saknar dock de ”hemma”-printade visiren för de upplevdes som bättre att arbeta med och satt bättre än de upphandlade.

Modellverkstaden har också tagit fram en 3D-printad ”klämma” som kan användas för att fästa visirbågen bakpå huvudet. Det vanligaste sättet att fästa bågen är att fästa den bakom öronen men det kan ge upphov till trycksår vilket kan förekommas genom att använda ”klämman”.

Klämman har dock inte använts för det innebär ytterligare en detalj att hantera och rengöra. Det är viktigt att det inte blir för mycket för då kan det lätt bli fel och då blir det en falsk trygghet i stället för ett stöd.

Lärdomar och tips

  • Var noga med ansvarsfördelning redan från början.
  • Tydliggör vem som tar ansvar för vilken del i processen.
  • Stadsbyggnadskontoret tog ansvar för att kvalitets- och hållbarhetssäkra varje visir innan det skickades vidare för distribution ut till vård- och omsorgsverksamheter. 
  • Tänk igenom logistiken. Receptionen i stadshuset utgjorde ett logistikcentrum, där privata tillverkare både kunde hämta ut förbrukningsmaterial samt lämna in färdiga skyddsbågar och där stadens inrättade logistikenhet kunde hämta upp visirbågarna.
  • Viktigt med tydliga instruktioner för hantering och användning.

Kontakta Malmö stad

Namn: Ann-Kristin Ohlsson
Roll/titel Materialsamordnare hälso- vård- och omsorgsförvaltningen
E-post: ann-kristin.ohlsson@malmo.se

Namn: Julia Töringe
Roll/titel: Kommunikationschef, Malmö stads stadsbyggnadskontor
E-post: julia.toringe@malmo.se

Namn: Paul Stewart
Roll/titel: 3d-visualiserare, modellverkstaden, Malmö stads stadsbyggnadskontor
E-post: paul.stewart@malmo.se

Namn: Björn Fröding
Roll/titel: Modelltekniker, modellverkstaden, Malmö stads stadsbyggnadskontor
E-post: bjorn.froding@malmo.se

Gör en egen juridisk bedömning innan du använder en lösning i din kommun

Innehållet i berättelserna är skrivet och modererat av E-hälsomyndigheten och den slutliga berättelsen har godkänts av respektive kommun. E-hälsomyndigheten har inte gjort en juridisk bedömning av de enskilda kommunberättelserna utan förmedlar endast kommunernas erfarenheter. Kommunerna är själva ansvariga för de juridiska överväganden beträffande de lösningar som beskrivs i berättelserna och att genomförandet har skett utifrån tillämplig lagstiftning. E-hälsomyndigheten lämnar således inga garantier för att beskrivna lösningar är juridiskt korrekta. Varje kommun som vill använda en liknande lösning måste göra en bedömning av de juridiska förutsättningarna utifrån sin verksamhet.


Fler kommunberättelser