Specifikationer i praktiken

När använder vi standarder och specifikationer i praktiken? Och hur skulle det kunna vara i framtiden? Här finns korta exempel på hur olika specifikationer kan ingå i olika situationer. Hur de tillämpas i dag och hur det skulle kunna fungera på sikt.


Alma 92 år, drabbas av en olycka på serviceboendet och kommer i kontakt med sjukvården.

1. Alma besväras av yrsel på serviceboendet

 

Alma är 92 år och bor i ett eget rum på Solgårdens serviceboende. Hon behöver hjälp med många av vardagens bestyr och äter sina måltider tillsammans med andra boende i matsalen. Alma har problem med närminnet och har den senaste tiden även fått besvär med yrsel och har svårt att hålla balansen. Hon använder alltid sin rullator och hon behöver hjälp med att sköta sin hygien. 

     

Grön pil (IDAG)

  • Administrativa uppgifter om Alma, som för- och efternamn och personnummer, dokumenteras med stöd av administrativa rutiner i kommunens olika system.
  • Uppgifterna om hur Alma klarar sina aktiviteter i daglig livsföring, ADL dokumenteras med stöd av ett ADL instrument och uppdateras i serviceboendets digitala vårdinformationssystem.

Gul pil (PÅ SIKT)

  • Nationella gemensam e-hälsospecifikationer skulle underlätta automatiserad informationsöverföring mellan olika organisationer och system. Vilket ger en högre kvalité och minskar behov av att manuellt flytta information mellan organisationer och system.
  • I dag finns inte en nationellt överenskommen specifikation för hur personuppgifter på ett standardiserat och strukturerat sätt ska dokumenteras. It-system har olika sätt för hur Personlig Identifikation (PID) ska matas in.Till exempel kan personnummer anges med 10 eller 12 siffror, förnamn eller efternamn skrivs i olika ordning.
  • Det finns många olika instrument och skalor för hur ADL ska bedömas men inga specifikationer för hur det ska dokumenteras. Dokumentationen blir därför kodad på olika sätt och det är inte möjligt att jämföra data på ett säkert och entydigt sätt. 

2. Alma får åka till sjukhuset efter en olycka

En morgon när Alma ska gå till badrummet, snubblar hon på sin rullator och ramlar. Ambulans tillkallas och Alma får åka till regionsjukhusets akutmottagning.

Under ambulansresan tas vitala parameter på Alma. Resultaten som matas in i ambulansen system förs över till regionens vårdinformationssystem som ett separat dokument. De parameter som tas är till exempel blodtryck, syresättning av blodet och kroppstemperatur. Alma får också berätta hur ont hon har.

Grön pil (IDAG)

  • Almas vitala parametrar dokumenteras med stöd av standarder.

Gul pil (PÅ SIKT)

  • Nationella gemensamma e-hälsospecifikationer för mätvärden finns inte på plats i dag. Så kallade, Nationella informationsmängder, NIM beskriver hur informationen ska dokumenteras och struktureras och tas fram av Socialstyrelsen. Utkast finns för ett par NIM och flera är under utveckling. NIM:arna kodas med koder från Snomed CT. Snomed CT är ett internationellt system för begrepp, koder och termer. Med dessa på plats kan mätvärden för de vitala parametrarna som tas i ambulansen föras över direkt till regionens vårdinformationssystem.
  • För smärtskattning, finns en rad olika instrument med olika bedömningsskalor. Det är svårt eller inte möjligt att översätta och jämföra mellan de olika skalorna. Med gemensamma specifikationer skulle förutsättningarna för en jämförelse vara bättre.

3. Alma röntgas – brott på lårbenshalsen konstateras

På akuten blir Alma undersökt och röntgenbilderna visar att hon har ett brott på lårbenshalsen. Efter operationen får hon flytta till en geriatrisk vårdavdelning på sjukhuset. Alma får dagen efter operationen träffa en fysioterapeut som tar fram en rehabiliteringsplan som skrivs in i Almas journal.

När Alma efter en tid blir utskriven från den geriatriska avdelningen upprättas en slutanteckning i hennes journal, som sammanfattar vården på sjukhuset. Behörig personalen på Solgården kan i Nationell Patientöversikt, NPÖ (där vårdpersonal efter samtycke från den enskilde kan läsa andra vårdgivares anteckningar) läsa om Almas tid på sjukhuset och hur hon nu klarar av sin ADL. 

Grön pil (IDAG)

  • Slutanteckningen dokumenteras i lokalt framtagna mallar som följer vårdprocessen.

Gul pil (PÅ SIKT)

  • En nationell gemensam e-hälsospecifikation för att möjliggöra en automatiserad överföring av slutanteckning mellan system finns inte idag. Inom EU pågår arbete med en gemensam europeisk specifikationen för slutanteckningar, när den finns och används kommer slutanteckningar från vården kunna delas nationellt och även över landsgränser.

4. Alma gör återbesök hos ortopedläkaren

Hemma på Solgården kan behörig personal i NPÖ läsa slutanteckningen och den uppdaterade ADL-bedömningen som gjorts på sjukhuset och en rehabiliteringsplan tas fram så att Alma får den hjälp hon behöver.

Rehabiliteringen av Almas skada går bra men tar lång tid. Under ett år får Alma träna och hon får också hjälp av en arbetsterapeut med att prova olika hjälpmedel. Hon får även åka på återbesök till regionsjukhuset och träffa ortopedläkaren som opererade hennes höft.

Grön pil (IDAG)

  • I dag tillgängliggör inte så många kommuner sina journalanteckningar i Nationell patientöversikt. Arbeten pågår för att öka anslutningsgraden av kommuner.

Gul pil (PÅ SIKT)

  • När kommuner tillgängliggör sina journalanteckningar i Nationell patientöversikt, kan personalen på regionsjukhuset läsa om utvecklingen av Almas ADL-förmåga under pågående rehabilitering.