Digitala vårdtjänster allt viktigare verktyg för offentliga vårdgivare

Hur ser utvecklingen inom e-hälsa ut i Sverige? En ny rapport från organisationerna bakom Vision e-hälsa 2025 visar att 1177 Vårdguidens e-tjänster är den största kontaktytan mellan sjukvården och landets invånare. Digitala vårdmöten, e-recept och journaler på nätet är också initiativ som skapar förutsättningar för e-hälsoutvecklingen.

Rapporten är en uppföljning av arbetet med Vision e-hälsa 2025 och ger exempel på stöd och e-tjänster riktade såväl till invånare som till medarbetare inom vård och omsorg. Den beskriver också nationella initiativ som skapar ökade förutsättningar för e-hälsoutvecklingen i Sverige och avser år 2019.

– Att söka information om sjukdom och behandling på internet är för många en självklarhet i dag, och allt fler använder digitala vårdtjänster som vårdappar för läkarbesök, säger Michel Silvestri, enhetschef på samordningsavdelningen på E‑hälsomyndigheten.

Rapporten visar att digitala vårdmöten används i allt högre utsträckning både inom offentlig och privat sektor. Ett exempel är Region Stockholms vårdapp ”Alltid öppet”, som har haft en ökning av nedladdningen av appen – till och med maj 2019 hade 8 000 videomöten genomförts.  Andra exempel är ”Bra liv” i Region Jönköpings Län, ”Närhälsan Online” i Västra Götalandsregionen, ”Digital Vårdcentral” i Region Östergötland samt ”Min Vård” i Region Dalarna.

– Tidigare var det främst privata vårdgivare, så kallade nätläkare, som erbjöd denna typ av tjänst. Digitala vårdmöten har nu visat sig vara allt viktigare verktyg, inte minst i samband med coronaviruset och covid-19, säger Michel Silvestri.

Enligt rapporten är medarbetare inom vård och omsorg överlag positiva till ökad digitalisering. Och allt fler kommuner erbjuder till exempel olika typer av välfärdsteknik inom särskilda boenden och inom stöd- och serviceboenden. Tillsyn nattetid med kamera och vårdplanering via videolänk i boenden är exempel.

På nationell nivå pågår flera myndighetsuppdrag som ska skapa goda förutsättningar för e-hälsoutvecklingen, främst när det gäller en standardiserad begreppsanvändning och informationshantering. Arbetet sker i nära samverkan mellan huvudmännen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och myndigheter. Överenskommelser mellan staten och SKR ska bidra till utvecklingen i regioner och kommuner. Nationella insatser för en stärkt kunskapsstyrning är en viktig kanal för att skapa möjligheter för e‑hälsoutvecklingen.

Exempel på områden där Sverige ligger i framkant inom utveckling av e‑hälsa, enligt rapporten:

En bidragande faktor till framgångar inom e-hälsa i Sverige är gemensamma lösningar vilket resulterat i stor utväxling nationellt. Nedan ges exempel på områden där Sverige ligger i framkant:

  • Över 50 miljoner inloggningar på nationella hälsoportalen 1177 Vårdguidens e-tjänster (ökning med 35 procent jämfört med 2018).
  • 6,5 miljoner invånare hade någon gång loggat in på sin sida på 1177 Vårdguidens e-tjänster vid årsskiftet.
  • Fördubbling av användandet av elektroniskt expertstöd för farmaceuter (EES) för tredje året i rad.
  • Internationellt ledande när det gäller e-recept (>99 procent av recepten är e-recept).
  • Alla invånare kan läsa delar av sina journaler och se förskrivna läkemedel och provsvar, via 1177.se.
  • Vårdpersonal kan ta del av journalinformation över kommun- och landstingsgränser genom en Nationell patientöversikt (NPÖ).
  • 95 procent av kommunerna är anslutna till NPÖ för att kunna ta del av andra vårdgivares patientjournaler. Jämfört med förra året har antalet kommuner som producerar information till NPÖ, fördubblats från 13 till 26.
  • I många kommuner kan numera personalen läsa och dokumentera mobilt, till exempel när hemtjänsten besöker brukare i hemmet. Personalen i många kommuner har elektroniska planeringsverktyg.

Läs uppföljningsrapport 2019: Vision e-hälsa 2025

Kort bakgrund

Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har kommit överens om en gemensam vision för e-hälsa med målet att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter – Vision e-hälsa 2025. Den senaste strategin för visionsarbetet gäller för år 2020–2022 och utvecklingen mot visionen följs upp årligen. Syftet är att stimulera en bred diskussion om hur e‑hälsoarbetet behöver utvecklas och prioriteras för att nå målen i visionen. 

Samverkansorganisationen inom Vision e-hälsa 2025 består både av politiska företrädare och av tjänstemän från staten, SKR, kommuner och regioner.

Fakta om Invånarundersökningen om e-hälsa

Invånarundersökningen 2019 är en del av det dataunderlag som använts i uppföljningsrapporten om Vision e-hälsa 2025.

Undersökningen ger kunskap om hur medborgarna använder digitala vårdtjänster samt fångar attityder och prioriteringar kopplat till e-hälsa. Undersökningen är beställd av E-hälsomyndigheten och genomförd av Statistiska Centralbyrån (SCB).

Den är utskickad till 15 000 slumpvis utvalda personer från 16 år och uppåt och svarsfrekvens ligger på 31,4 procent.

Resultatet erbjuds som öppen data att fritt för alla att använda i studier eller forskning.

Vid nyttjande av materialet ska du som källa ange: Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av E-hälsomyndigheten. I internationella sammanhang ska anges ”Statistics Sweden on behalf of the Swedish eHealth Agency”. Vidare ska du ange om du företar några bearbetningar/ändringar i materialet och visa vad dessa bearbetningar/ändringar består i.

Beställ via registrator på E-hälsomyndigheten: registrator@ehalsomyndigheten.se

 

Bild