20190328_094131.jpg

Frågor fick svar på seminarium om Nationella läkemedelslistan

Under eHälsomyndighetens seminarium den 28 mars om patientens nytta av Nationella läkemedelslistan, var intresset stort från åhörarna. Under frågestunden ställde representanter från apotek, hälso- och sjukvården och systemleverantörer frågor till eHälsomyndigheten och de andra aktörerna som är med och skapar Nationella läkemedelslistan.

På seminariet medverkade statssekreterare Maja Fjaestad från Socialdepartementet, generaldirektör Janna Valik och programledare Magnus Åsén från eHälsomyndigheten samt representanter från Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Funktionsrätt Sverige.  

Under frågestunden togs grunddata om läkemedel upp som ett område där mer arbete behöver göras. Vissa journalsystem skapar egna grunddata och detta behöver man vara medveten om, berättade en frågeställare i publiken. Socialstyrelsens representant på plats höll med om att det är viktigt att få fram en gemensam struktur för grunddata och att arbetet fortsätter. Licensläkemedel lyftes som ett särskilt viktigt område att få att fungera bättre än idag, eftersom många av de patienter som får licensläkemedel är barn.

Tvåvägskommunikation mellan vårdgivare och apotek

Åhörare från apoteksbranschen lyfte särskilt upp önskemålen om att kunna använda Nationella läkemedelslistan för att kommunicera tillbaka till förskrivande läkare. Idag behöver apoteken ringa eller använda andra sätt för att få information tillbaka till läkaren när något behöver kommenteras i recepten. Det är en opraktisk metod, menade frågeställaren.

Magnus Åsén, programledare för Nationella läkemedelslistan på eHälsomyndigheten, berättade att uppdraget att se över tvåvägskommunikationen ligger hos Apotekarsocieteten. Panelen var överens om att funktionen med tvåvägskommunikation är önskvärd.

Kan läkemedelsinformation på produktnivån förbättras?

Ja, det önskade representanter från läkemedelsbranschen. Den information som ska granskas och godkännas hos eHälsomyndigheten skulle kunna vara mer i fokus (för att få en bättre och snabbare digital process).

Vilka risker finns?

Alla verkade vara överens om att Nationella läkemedelslistan behövs och kan göra nytta i alla led, men vilken är den största risken undrade en åhörare?

Magnus Åsén lyfte upp utmaningen att få systemet att fungera aktivt från 1 juni 2020, när det samtidigt ska ersätta två nuvarande register som ju måste fungera som vanligt fram till 31 maj 2020, med väldigt många användare. Magnus Åsén liknade natten mellan den 31 maj och 1 juni som att genomföra ett hjärtbyte på sig själv.

Generaldirektör Janna Valik beskrev det täta samarbetet mellan olika aktörer som sluter upp och tillsammans skapar förutsättningar för att lyckas med Nationella läkemedelslistan.

Samma information till alla parter – men går det?

En åhörare förtydligade att samma läkemedelslista till alla parter kan vara ett högt ställt mål, då olika system visar informationen på helt skilda sätt. Vissa skriver substansnamnet på ett sätt, andra på ett annat sätt. Ibland är informationen alfabetiskt sorterad, ibland inte. Med över 20 olika system, kan man verkligen hoppas på att informationen blir densamma till alla parter?

Här återkom flera paneldeltagare till behovet av fastställda termer och begrepp, inte minst kring hantering och visning av data på ett gemensamt, strukturerat sätt. På så sätt blir listan ett verktyg för patienterna, samtidigt som den är ett verktyg för vård, omsorg och apotek.

Läs mer om arbetet med Nationella läkemedelslistan