Anders_Sylvan2.jpg

"Varje region måste ta sitt ansvar för att införa Nationella läkemedelslistan"

Vad innebär införandet av Nationella läkemedelslistan för vården, apoteken och patienten? Sveriges Apoteksförening och Sveriges Läkarförbund har tidigare tyckt till om detta och lyft både förhoppningar och farhågor. Anders Sylvan, senior rådgivare på E-hälsomyndigheten med bakgrund från Region Västerbotten, ger här sin bild om hur införandet kan underlättas för de största vårdgivarna: regionerna.

Tidsplanen för Nationella läkemedelslistan är tajt. Det finns en viss oro i regionerna över att inte hinna med att upphandla och implementera de tekniska lösningar som krävs för att ansluta sig till Nationella läkemedelslistan före 1 juni 2022.

– Från E-hälsomyndighetens sida är vi såklart medvetna om den farhågan. Vår utgångspunkt är att genomföra det direktiv vi fått, och det innebär leverans den 1 juni 2020, säger Anders Sylvan, senior rådgivare på E-hälsomyndigheten. Han beskriver sig som kontaktlänk mellan regionerna och deras farhågor och förväntningar och myndighetens arbete med Nationella läkemedelslistan.

Flera regioner är i ett uppstartsarbete när det gäller upphandlingar och implementeringar av nya vårdinformationssystem, och det finns en risk att det arbetet kolliderar med den nya läkemedelslistan.

– Om vi från E-hälsomyndigheten kan förenkla processen på något vis, eller överbrygga de här svårigheterna så ska vi göra det vi kan. Men vi kan inte ändra på kraven som lagstiftaren ställer, säger han.

Hur kan processen då förenklas?

– Genom att förplanera så mycket som möjligt, dels själva anslutningen och dels anpassningen gentemot de journalsystem som ska ta emot listan. Ju mer vi kan bidra med i förplaneringen desto lättare tror jag att det är.

Delvis nya arbetssätt kräver nytänk

Anders Sylvan håller med Fredrik Boström på Apoteksföreningen om att den Nationella läkemedelslistan är en mycket större förändring av läkemedelsbehandlingen för patienter än bara en it-lösning.

– Det handlar inte bara om en teknisk lösning, utan om delvis förnyade arbetssätt som ska implementeras i hela användarområdet. Hälso- och sjukvården måste ändå införa en hel del nytänk i samband med det nya vårdinformationssystemet, och kan man lägga till den här pusselbiten så har man stora förutsättningar för ett mervärde längre fram.

Här kan E-hälsomyndigheten vara lyhörd för att bidra med utbildningspaket och samordna kundgrupperna kring de behov som finns, säger Anders Sylvan.

– Men vi kan inte ta över rollen som införare. Det måste varje region ta sitt ansvar för.

Det finns en risk att olika regioner kommer att vara olika snabba ur startblocken när den Nationella läkemedelslistan introduceras den 1 juni 2020. Anders Sylvan betonar att det gäller att vara ute så tidigt som möjligt. Annars är risken att det blir en trängsel av regioner som är redo att ansluta sig först mot slutet av den tvååriga anslutningsperioden.

 

Tips för att komma igång med anslutningen  

  • Reportagefilm med tips till vården, apoteken och systemleverantörerna om hur man kommer igång med arbetet med att ansluta till Nationella läkemedelslistan.
  • Checklista avsedd att användas som guide eller inspiration till att starta införandet av Nationella läkemedelslistan i er verksamhet.

Rundabordssamtal om läkemedelslistan på HoSIT                   

Den 14 november håller Anders Sylvan i ett rundabordssamtal om Nationella läkemedelslistan på HoSIT i Älvsjö: ”Nationella läkemedelslistan – bara en administrativ åtgärd eller ett nytt verktyg för ökad patientsäkerhet”

HoSIT, platsen för hälso- och sjukvårdens IT-företrädare, anordnas varje år i november på Stockholmsmässan i Älvsjö. Här kan du anmäla dig.