Så involverar eHälsomyndigheten vården i Nationella läkemedelslistan

– Vi vill på ett tydligt sätt arbeta tillsammans med hälso- och sjukvården i arbetet med Nationella läkemedelslistan. Just nu gör vi därför en särskild satsning för att bygga ett väl fungerande samarbete med vårdaktörerna i landstingen/regionerna och kommunerna samt deras systemleverantörer, säger Magnus Åsén, programledare för Nationella läkemedelslistan på eHälsomyndigheten.

Bild
Magnus Åsén, programledare Nationella läkemedelslistan, eHälsomyndigheten

eHälsomyndigheten skissar nu på ett brett samarbetsupplägg tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Inera för att få en nationell förankring för arbetet med Nationella läkemedelslistan. Planerna tog form när eHälsomyndigheten, SKL och Inera satt ner med landstingen/regionerna och deras systemleverantörer och diskuterade hur hälso- och sjukvården ska engageras på bästa sätt i arbetet.

– De som ansvarar för vården har mycket att bidra med och måste vara med på tåget för att Nationella läkemedelslistan ska bli riktigt bra, säger Magnus.

Samarbete med apoteksaktörerna

Apoteksaktörerna är precis lika viktiga i projektet som vården.

– Vi har sedan tidigare väl etablerade samarbetsformer med apoteksaktörerna. De är inte heller lika många till antalet vilket gör det lite enklare att hitta samverkansformer, säger Magnus.

Många saknar rekvisitionsläkemedel

I Nationella läkemedelslistan ska patientens alla förskrivna och uthämtade läkemedel finnas samlade. Däremot saknas rekvisitionsläkemedel i listan, alltså läkemedel som ges direkt till en patient exempelvis på sjukhus, utan att något recept skrivs.

– Jag har full förståelse för att man vill ha med rekvisitionsläkemedel i listan. När vi bygger Nationella läkemedelslistan tar vi därför höjd för att föra in både rekvisitionsläkemedel och vaccinationer i framtiden om lagstiftningen skulle ändras. Samtidigt ska vi minnas att Nationella läkemedelslistan redan från start är ett viktigt steg som bidrar till bättre och säkrare läkemedelsanvändning, säger Magnus.

För att öka förståelsen för vårdens behov och vardag har eHälomyndighetens programgrupp också kontakt med Mikael Hoffmann, som är läkare och chef för Stiftelsen NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi.

–Det är mycket värdefullt för oss att ta del av Mikael Hoffmanns erfarenheter och åsikter om hur vi kan nå en bättre läkemedelsbehandling för vårt fortsatta arbete, säger Magnus.

Bakgrund

I juni beslutade riksdagen om lagen om Nationell läkemedelslista. Strax därefter fick eHälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att bygga den Nationella läkemedelslistan.

Nationella läkemedelslistan blir en rikstäckande informationskälla som ska ge vården, apoteken och patienten själv tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Nationella läkemedelslistan ska ersätta dagens Receptregister och Läkemedelsförteckningen.

Den nya lagen om Nationella läkemedelslistan börjar gälla den 1 juni 2020. Då ska eHälsomyndigheten vara klar med den tekniska lösningen och det ska vara möjligt för vård och apotek att ansluta sig. Två år senare, den 1 juni 2022, ska samtliga vård- och apoteksaktörer ha anslutit sina system till Nationella läkemedelslistan.

Bild 1