Främsta anledningen till att stänga signaler är att det underlättar för nästa farmaceut som då inte behöver ta upp samma sak med kund eller förskrivare igen.

Om det ändå uppkommer frågor kring tidigare stängda signaler så finns de att titta på under fliken Avslutade signaler så länge de är aktuella.

EES-analysen är en ögonblicksbild som är till för att ge farmaceuten stöd i den farmakologiska kontrollen vid receptexpeditionen. Då EES gör en ny analys varje gång det startas är det viktigt att stänga de signaler som ska stängas vid receptexpeditionen.

Om farmaceuten vid stängning anser att val av stängningsorsak behöver kompletteras så finns möjlighet att komplettera med en kommentar i fritext om maximalt 100 tecken. Finns det annan information som framkommit vid expeditionsarbetet som kan behövas vid nästa expedition kan det vara lämpligt att dokumentera det i receptexpeditionssystemet.

För E-hälsomyndigheten innebär detta att göra en förändring av befintliga produktionsdata. För att genomföra denna förändring krävs att uppdateringen först godkänns internt i en granskningsprocess som till stor del bygger på en risk-nytta analys, där patientsäkerhet värderas högt.

Ett exempel på en händelse där vi tidigare har korrigerat produktionsdata berodde på att ett felaktigt personnummer var angivet i kommentarsfältet på EES. Denna händelse bedömdes ha hög risk för allvarlig påverkan på patientsäkerheten och en ändring gjordes därför.

Om förfrågan däremot handlar om att man i efterhand upplever att man stängt fel signal alternativt stängt med fel stängningsåtgärd bedöms vanligen dessa händelser ha ringa påverkan på patientsäkerheten och uppdatering av produktionsdata beviljas därför inte. Det viktigaste är att farmaceuten ändå upplever att kunden fått korrekt rådgivning.

Ofta beror det på att fältet daglig mängd inte är ifyllt eller att det är ifyllt med en felaktig mängd. EES utgår från information om dygnsdos i första hand från fältet daglig mängd. Om receptet är nytt eller om farmaceuten kryssar i att daglig mängd inte går att ange körs ”Dostexttolken”, ett program som kan tolka de flesta doseringarna. Det förutsätter att doseringen innehåller tolkningsbara uppgifter. Exempel på icke tolkningsbara uppgifter är ”enligt tidigare ordination” eller mycket långa doseringstexter. Nedan följer exempel på hur två olika doseringstexter tolkas.

Ondansetron tabletter 4 mg:

• Doseringstext: 1–2 tabletter max 8 gånger dagligen mot illamående.

Den dagliga mängden enligt dostexttolken blir 16 tabletter = 64 mg.

EES signalerar för hög dos, eftersom maximal dygnsdos är 32 mg.

• Doseringstext: 1–2 tabletter dagligen max 8 tabletter dagligen mot illamående.

Den dagliga mängden enligt dostexttolken blir 8 tabletter = 32 mg.

EES kommer inte att ge någon signal, eftersom maximal dygnsdos inte överskrids.

Om EES inte ger någon signal om hög dos kan det också bero på att alla läkemedel inte har någon maximal dygnsdos angiven i EES. Det gäller vissa läkemedelsformer exempelvis injektioner och krämer där det är svårt att ange en maximal dygnsdos.

För kompletterande information se avsnittet ”Hög dos” i webbutbildningen.

Kategorin ”Dubbelmedicinering” kan ge signal vid flera olika situationer. En grundförutsättning är dock att båda läkemedlen innehåller samma substans eller har samma verkningsmekanism/effekt på systemisk nivå oavsett administrationsväg. För att signal ska genereras krävs att läkemedlen skiljer sig åt avseende styrka och/eller läkemedelsform. Nedan visas tre olika typexempel på när signal skapas.

– Kunden har recept på läkemedel som innehåller olika substanser med samma verkningsmekanism, till exempel simvastatin 40 mg tablett och atorvastatin 40 mg tablett.

– Kunden har recept på läkemedel som innehåller samma substans men olika styrka, till exempel Renitec (enalapril) tabletter, 5 och 20 mg.

– Kunden har recept på läkemedel som innehåller samma substans, men olika läkemedelsform, till exempel Aerius 5 mg tabletter och Aerius 5 mg munsönderfallande tablett.

Kategorin ”Hög dos” signalerar när ett läkemedel överskrider den högsta tillåtna dosen för alla indikationer som ett läkemedel har enligt SPC/FASS. Mycket sällsynta indikationer är undantagna från detta gränsvärde. Ibland skiljer sig de maximala dygnsdoserna i SPC/FASS mellan olika generika men dessa är harmoniserade efter substans i EES, så att de likvärdiga produkterna har samma gränsvärde.

Det finns maximala dygnsdoser på nästan alla läkemedel i EES. Undantag är vissa läkemedelsformer exempelvis injektioner och krämer där det är svårt att ange en maximal dygnsdos.

EES hämtar informationen om dygnsdos i första hand från fältet daglig mängd. Om receptet är nytt eller om farmaceuten kryssar i att daglig mängd inte går att ange körs ”Dostexttolken”, ett program som kan tolka de flesta doseringarna. Det förutsätter att doseringen innehåller tolkningsbara uppgifter. Exempel på icke tolkningsbara uppgifter är ”enligt tidigare ordination” eller långa doseringstexter. Därför är det viktigt att fylla i fältet daglig mängd för att få korrekta signaler.

Janusmed interaktioner är källa till interaktionsinformationen i EES och produceras i samarbete mellan Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Janusmed tar huvudsakligen upp farmakokinetiska interaktioner. När två läkemedel förstärker eller motverkar varandra på grund av deras farmakologiska verkningsmekanismer kommer det vanligen inte upp som en interaktion. Till exempel när agonister och antagonister verkar på samma receptorer.

EES analyserar endast förskrivna läkemedel och ingen specifik diagnosinformation.

För att kategorin ”Påverkar sjukdom” ska signalera krävs att kunden har två läkemedel där det ena läkemedlet kan påverka den sjukdom negativt som det andra läkemedlet behandlar. Exempel på detta är samtidig medicinering med haloperidol och läkemedel mot Parkinsons sjukdom.

Den 1 juni 2020 infördes förändringar som påverkar alla fullmakter för apoteksärenden. Nytt är att giltighetstiden för fullmakten begränsas och blir som längst fyra år. Uppgifterna i fullmakten sparas i ytterligare ett år efter avslut, för spårbarhet och uppföljning. Syftet med förändringen är att öka patientsäkerheten och stärka skyddet för personer vid behandling av personuppgifter. 

Du kan se alla gällande fullmakter i Läkemedelskollen. Avslutade fullmakter syns inte i Läkemedelskollen. Att en fullmakt har avslutats kan bero på att fullmaktens giltighetstid har passerats, eller att ditt ombud har avslutat fullmakten. En fullmakt avslutas automatiskt om ombudet får skyddade personuppgifter.

Du kan se giltighetstiden för din fullmakt i Läkemedelskollen och hos e-handelsapotek. Observera att giltighetstiden uppdateras successivt efter den 1 juni 2020 fram till 31 januari 2021 för fullmakter som sparats före den 1 juni 2020.

Ombudet har upp till 7 dagar på sig att komplettera en registrerad fullmakt med sitt samtycke. Det innebär att om fullmaktsgivaren registrerat fullmakten en måndag måste ombudet samtycka senast söndag samma vecka. Om ombudet inte lämnar sitt samtycke i tid tas den påbörjade fullmakten bort.

Det beror på att du inte har kompletterat fullmakten med ditt samtycke i tid, eller på att fullmaktsgivaren har tagit bort fullmakten av någon anledning. Du har upp till 7 dagar på dig att komplettera en registrerad fullmakt med ditt samtycke. Om fullmaktsgivaren registrerat fullmakten till exempel en måndag så måste du samtycka senast söndag samma vecka. Om inget samtycke finns så tas fullmakten bort.

Av integritetsskäl är Läkemedelskollen utformad så att du bara har tillgång till ett barns information i aktuella register tills barnet fyllt 13 år. Det är samma regel för både ombud och vårdnadshavare. 

Det namn som visas i Läkemedelskollen är det namn som finns i din e-legitimation du loggat in med. Om namnet inte stämmer behöver du kontakta de som utfärdat din e-legitimation för att få detta korrigerat.

Alla system som används för att förskriva och expediera läkemedel och andra varor som lämnas ut på apotek, ska vara anpassade till Nationella läkemedelslistan senast den 1 december 2025. När alla system är anpassade blir det lättare att hålla informationen i registret aktuell. Till exempel kan förskrivare uppdatera en befintlig förskrivning, i stället för att skapa en ny – vilket är viktigt exempelvis om doseringen av ett läkemedel ändras.