En viktig förutsättning för digitalisering av vård och omsorg, är att information entydigt och att data säkert kan utbytas inom och mellan olika aktörer och system. En grund för standardiserad och strukturerad information är att använda gemensamma termer och begrepp, som finns beskrivna i e‑hälsospecifikationer.

Med ett standardiserat och strukturerat informationsutbyte kan informationen enklare återanvändas där den behövs vilket minskar risken för dubbeldokumentation och sparar tid. 

E-hälsospecifikationer kan tas fram lokalt, regionalt eller nationellt. Det sker ofta i processer för utveckling och/eller digitalisering av verksamheter. De personer som arbetar med att ta fram e-hälsospecifikationer är väl insatta i området och arbetar nära verksamheten som specifikationen berör.

En e-hälsospecifikation kan till exempel innehålla informationsmodeller, kunskapsunderlag, urval av koder från till exempel Snomed CT, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, ICF, Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ och Nationella informationsmängder, NIM.

Myndigheter, intresseorganisationer, regioner, kommuner och systemleverantörer som utvecklar och tillhandahåller it-system till socialtjänsten, hälso- och sjukvården.

Den som har tagit fram specifikationen är också ansvarig för innehållet och att det uppdateras. E-hälsomyndighetens uppgift är att tillgängliggöra uppgifter om e-hälsospecifikationer via NGS-tjänsten. 

NGS-tjänsten är en katalog som ger möjlighet att söka efter information om e‑hälsospecifikationer. I tjänsten finns i dag uppgifter (metadata) om e-hälsospecifikationerna. Från NGS-tjänsten finns länkar till själva e-hälsospecifikationen på utgivarens hemsida.

Arbetet pågår med att bedöma och utse e-hälsopecifikationer av nationellt intresse, dessa blir nationella och gemensamma, NGS:er.

Tillsammans med berörda aktörer utvecklar E-hälsomyndigheten en bedömnings- och beslutsprocess för att komma överens om vilka e‑hälsospecifikationer som kan bli nationella gemensamma, NGS:er.  Nationella gemensamma e‑hälsospecifikationer, NGS:er, är tillförlitliga och användbara enligt fastställda kriterier.

Exempel på nationella digitala tjänster och informationssystem:
E-recept, covidbevis, inrapportering till patient- och hälsodataregister.

E-hälsomyndigheten erbjuder en webbutbildning i Elektroniskt expertstöd, den kan man hitta här: https://elektronisktexpertstod.se/

Farmaceuten har samma farmaceutiska ansvar både med och utan EES. EES fungerar som ett stöd vid lämplighetskontrollen av läkemedel och utgör ett av de olika hjälpmedel som farmaceuten kan använda för att bedöma rimligheten vid en receptexpedition.

Det finns fyra olika situationer som gör att ovanstående situation kan uppstå.

Kvaliteten i systemet säkerställs genom ett kontinuerligt arbete med kliniska expertgrupper (bestående av specialistläkare inom pediatrik, neonatologi, klinisk farmakologi, geriatrik, internmedicin, psykiatri, äldrepsykiatri, allmänmedicin) och ständig bevakning av förändringar i svensk och internationell farmaceutisk och medicinsk litteratur. Utifrån detta anpassas innehållet till de nyaste vetenskapliga rönen. Se även fråga nedan angående referenser.

EES är klassad som ett nationellt medicinskt informationssystem (NMI) enligt Läkemedelsverkets föreskrifter. Därmed krävs en klinisk utvärdering för att visa att produkten gör det vi säger att den gör, det vill säga stödjer farmaceuten i den farmakologiska kontrollen vid receptexpeditionen.

Innehållet i EES uppdateras löpande. Följande referenser används vid kvalitetssäkring av innehållet.

• FASS/SPC (www.fass.se; www.lakemedelsverket.se)

• Janusmed interaktioner (www.janusinfo.se)

• EMA – European Medicines Agency

• Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

• Nationella behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

• BNF for children (British National Formulary)

• Lexicomp online (Pediatric Dosage Handbook)

• Martindale: The Complete Drug Reference

• Läkemedelsboken (http://lakemedelsboken.se)

Varje vecka undersöks vilka nya läkemedel som har kommit in på den svenska marknaden och därefter påbörjas processen med att lägga in dem i EES. Detta inkluderar även nya substanser och tillhörande information kring hög dos och dubbelmedicinering.

Ett PUB-avtal (personuppgiftsbiträdesavtal) behöver tecknas för vissa aktörer. Det gäller apotek som behandlar personuppgifter för E-hälsomyndighetens räkning i följande fall:

Förmedling av direktåtkomst till personuppgifter ur receptregistret, läkemedelsförteckningen samt högkostnadsdatabasen åt enskilda personer som begär att få åtkomst till personuppgifter om sig själva (e-handel).

Administrering av fullmakter för registrering i E-hälsomyndighetens fullmaktsregister. 

SPC/FASS är ibland inte tillräckligt specifik avseende barn och äldre. De värden som finns i EES tas fram i samråd med kliniska expertgrupper, inom respektive område. Dessa värden baseras både på expertgruppernas kliniska erfarenhet och på internationell litteratur. De gränser som finns i EES kan därför skilja sig ifrån SPC/FASS.

När det gäller hög dos, signalerar EES när den förskrivna dosen överskrider den maximal dygnsdos, oavsett indikation, som ett läkemedel har. Mycket sällsynta indikationer är dock undantagna från detta gränsvärde.

Många synonyma preparat har enligt SPC/FASS olika dosrekommendationer men gränserna harmoniseras substansvis i EES. Detta innebär att det förekommer olika gränsvärden i SPC/FASS respektive EES.

Elektroniskt expertstöd ger idag signaler inom olika kategorier. Inom kategorierna äldre och barn ingår både åldersvarning samt hög dos.

• Hög dos
• Äldre
  • Hög dos
  • Åldersvarning
• Barn
  • Hög dos
  • Åldersvarning
    
    
• Dubbelmedicinering
• Läkemedelsinteraktioner
• Påverkar sjukdom

Separata tjänster:

• Fosterpåverkan
• Amning

Det förekommer mindre variationer mellan systemleverantörerna i hur man benämner de olika kategorierna. En del expeditionssystem har ”buntat” ihop de olika kategorierna inom barn respektive äldre. I stället för att skilja mellan åldersvarning och hög dos för dessa grupper benämns dessa enbart Barn respektive Äldre.

I webbgränssnittet som E-hälsomyndigheten tillhandahåller finns det två flikar med de separata tjänsterna Kontrollera Fosterpåverkan och Amning.

Stängda signaler finns kvar att titta på under fliken Avslutade signaler så länge de är aktuella.

Hur länge anses signalerna aktuella?

• Signaler som utgår från ett recept (Hög dos, Barn och Äldre) finns kvar så länge receptet är aktuellt, när receptet blir inaktuellt försvinner signalen.
• Signaler som utgår från två recept (Interaktioner, Dubbelmedicinering och Påverkar sjukdom) finns kvar så länge minst ett recept är aktuellt. Om ett av recepten blivit inaktuellt finns signalen kvar under den tid som kunden förväntas ha läkemedel kvar hemma.

Anledningen till detta är att bara relevanta signaler ska visas och därmed minska på ”signalbruset”.

Det är receptläget vid just det ögonblicket när analysen görs som genererar signalerna. Det vill säga att varje gång EES startas görs en ny analys.

Analysen omfattar recept som är helt nya, recept som är expedierade någon/några gånger samt slutexpedierade/utgångna recept där det beräknas finnas läkemedel kvar hemma. Recept som är inaktuella genererar bara signal om de påverkar något annat läkemedel på ett aktuellt recept, med andra ord signal från kategorierna Dubbelmedicinering, Interaktioner och Påverkar sjukdom. Det betyder att alla signaler som endast gäller ett enskilt läkemedel såsom Hög dos och olämpligt på grund av ålder inte genereras för inaktuella recept.

Detta för att bara visa relevanta signaler. Det här medför att om situationen har förändrats när en ny analys görs (exempelvis ett recept är slutexpedierat) kan det bli ett annat resultat av analysen. Skulle ett nytt recept förskrivas (med samma problematik) genereras givetvis en ny signal för det enskilda läkemedlet.

Observera! Makulerade recept ingår bara i EES analysen om minst ett uttag.

Alla signaler kan vara viktiga för den enskilda kunden. Man måste hantera varje kund individuellt. Vi rekommenderar att farmaceuten i dialog med kunden går igenom de signaler som hör ihop med den aktuella expeditionen och avslutar dessa. Detta för att farmaceuten vid nästa expedition inte ska behöva lägga tid på att diskutera samma frågeställningar igen. Sett ur kundens perspektiv finns det också vinster med att avsluta signaler för att inte behöva gå igenom samma diskussion flera gånger. Avslutade signaler finns beroende av expeditionssystem under fliken ”Avslutade signaler” eller ”Stängda signaler”.

För att avsluta en signal är det obligatoriskt att ange en av de valbara stängningsåtgärderna. Kompletterande kommentar i form av fritext är frivilligt.

Här på E-hälsomyndighetens webbplats finns ett utbildningsdokument ”Flöde webbgränssnitt” som beskriver hur du stänger signaler i webbgränssnittet som E-hälsomyndigheten tillhandahåller.

Använder du inte webbgränssnittet från E-hälsomyndigheten får du höra med din systemleverantör hur du ska gå tillväga för att stänga en signal.